Visar inlägg i kategorin Svärmningen

Tillbaka till bloggens startsida

När drottningceller med yngel upptäcks i kupan.

Nu är vi i mitten av maj och tiden inleds då bina kan vilja dela på sina samhällen genom svärmning. Vid en rutinkontroll upptäcks att bina byggt drottningceller på yngelramarna, även med larver i. Dåligt väder och för trångt utrymme för den fortsatta verksamheten gör att bina börjar med denna sysselsättning. 

Är det bara enstaka drottningceller, som är byggda över arbetaryngel, kan det vara en äldre eller defekt drottning som bina vill byta ut. Då låter man bina sköta detta själva men håller koll på utvecklingen. 

 Finns många drottningceller som sitter i ytterkant på kakorna och är byggda för ändamålet bör man agera på något sätt. Är drottningen ung så är det troligast för litet utrymme för äggläggning som är orsaken. Om ingenting görs så går en svärm ut inom en vecka. Märker biodlaren inte detta så försvinner hälften av samhällets invånare. Även en hel del av den insamlade honungen tar de med sig som färdkost.

 Vad kan man då göra för att förhindra en svärmning inom de närmaste dagarna?

 Många biodlare river drottningcellerna men det är en dålig lösning av problemet. Bina är experter på att gömma dessa celler och det är lätt att missa någon. Även om man lyckas få bort alla så är bina fortfarande inställda på svärmning och anlägger fort nya . Bäst är att göra en avläggare med drottningcellerna eller ännu bättre med drottningen Delningen av samhället.  

 Ett annat sätt är att låta bina bygga upp ett nytt yngelrum. Vi letar upp drottningen och släpper henne i en ny låda fylld med mellanväggar som ställs på bottnen. Över detta läggs ett spärrgaller med drönarutsläpp, en liten bit av främre listen bortsågad, sätter skattlådorna på och överst lådan med allt yngel och drottningcellerna. Det som sedan händer är att ambina söker sig till ynglet och byggbina samlas på mellanväggarna hos  drottningen. Dragbina jobbar på som vanligt som om ingenting hänt. Efter 5-6 dagar går det att lyfta ner den övertsta lådan till en egen botten, om man vill ha en avläggare. Vill man inte det så rivs alla drottningceller och lådan får stå kvar på toppen. I båda fallen beter sig bina som efter en natursvärmning. De lever lyckliga och jobbar vidare med nya friska tag i sina för stunden bestämda sysslor.

Svärmförhindring.

 Bisamhällen som förbereder svärmning arbetar dåligt. De bygger inte med någon reda utan förstör ofta kakorna  genom att bygga drönare och drottningceller. Flygaktiviteten blir mindre och därmed insamlingen av nektar för honungstillverkningen.

De flesta förståsigpåare när det gäller bin har många olika förklaringar till varför bina svärmar. Det är starka samhällen, det är svaga samhällen, mycket eller lite mat, dåligt eller bra drag, väderleken ,drönarna, binas livslängd,drottningens produktion av feromon mm.

 Detta har lett till en massa irrationella åtgärder för att förhindra bina att svärma. I de flesta fall hämmar dessa åtgärder honungsproduktionen. Det är inte lätt att motarbeta en naturlig företeelse utan problem. Den naturliga svärmningen är ett resultat av binas fortplantningsteknik. Genom olika körtelaktivitet i de olika åldersgrupperna får svärm och modersamhälle automatiskt rätt bin för rätt funktion. Denna sortering av bina kan biodlaren aldrig åstadkomma. Men man kan komma bra nära idealet genom åtgärd innan natursvärmen går ut.                                

 Bisamhället är moget för delning när följande faktorer uppfyllts. Vårutvecklingen har nått sin kulmen. Det finns ett överskott av bin som producerar vax. Det finns gott om parningsdugliga drönare. I södra delen av Sverige är senare delen av maj och hela juni bäst lämpad för full utveckling av både svärm och modersamhälle.Dessa första drottningceller är framställda av en harmonisk organism helt inställd på en naturlig formering. Om inte de yttre förhållandena passar vid tidpunkten för svärmens utgång, så avbryter bina processen. Det är inte ovanligt att väderleks- och dragförhållanden kan få bina att riva även täckta drottningceller.

Så länge biodlaren försöker förhindra svärmningen, genom att hindra deras förberedelser, så förblir samhället i ett tillstånd av obalans. Att fortlöpande förstöra drottningceller är ingen metod för att få en bra honungsskörd. 

 Att svärma ingår i binas överlevnad som art. Det ska man  inte försöka förhindra utan utnyttja. V i måste acceptera svärmningen som en naturlig företeelse och begränsa våra åtgärder till att förhindra att  svärmar försvinner. Det bästa är att dela samhället kontrollerat genom att avlägsna drottningen strax innan bina själva kommit på att de börjar få svårt att hålla i hop. Här i Halland är den rätta tiden för delningen i början på juni. Då har ett normalt samhälle i regel kommit upp i full styrka och någon ytterligare yngeluppfödning behövs inte en månad framåt. 

 Genom att avbryta yngling mitt i den bästa dragperioden sparas energi för samhället. Samtidigt är det ett sätt att slippa problemet med svärmar och Att öka honungsskörden. . Sammanhängande yngelproduktion hela säsongen ger bina problem vid övervintringen. Även varroan gynnas om inte bina tillåts ha sin yngelfria period under försommaren.

 Alla fördelar som bina har genom en yngelfri period på försommaren är kanske orsaken till att de svärmar.

 Inom kort ska jag beskriva hur delningen av samhället går till. Delningen av bisamhället. 

 Ha det bra så länge önskar Jano.

Svärmningens orsaker.

 Hej.

 Nu är vi snart framme vid den tiden då bina kan tänkas svärma. Varför gör de på detta viset kan man undra. Det är många som har funderat över detta fenomen och kommit fram till olika slutsatser. 

 En teori är att svärmningen är helt onaturlig för bina. Man påstår då att det är växlingarna mellan varm och kall samt torr och fuktig väderlek på våra breddgrader som tvingar bina att svärma. Onaturligt eller ej så är dock svärmningen en nödvändig förutsättning för att bina ska överleva som art, vilket de gjort i många miljoner år utan människans ingripande.

 Ett annat påstående är att ett överskott av ambin i förhållande till yngel skulle vara orsaken till att bisamhället förbereder sig för delning. Detta tillstånd skulle innebära att bina anlägger drottningceller för att ambina ska få användning för sin producerade fodersaft. En drottningcell matas ju med ett överskott av den varan.

 Men det finns ju ett överskott på ambin även på hösten utan att det framkallar svärmning. Därför kan det inte stämma att för många yngelvårdare skulle vara orsaken. Det går ju även att förhindra svärmning genom att dränera samhället på dragbin. Detta minskar ju inte antalet unga bin , men ändå river bina påbörjade drottningceller  när samhället i helhet blir mindre.

 Att det finns ett överskott av yngelvårdande bin i ett samhälle som vill svärma är ju en följd av tidigare  förberedelser för samhällets delning. Genom drottningens nedbantning och minskade äggläggning föds för lite yngel som behöver matas.

 En orsak som kan starta bisamhällets behov av delning sägs vara brist på feromoner. Det är en vanlig uppfattning att brist på den sammanhållande substans som drottningen utsöndrar blir för liten. Det påstås att en bra drottning inte kan producera mera feromon än som behövs för att hålla i hop ett bisamhälle med ca. 50-60000 bin. Blir samhället större utlöses säkringen och efter några dagar går drottningen ut i svärm med ungefär hälften av samhällets bin.

 Det finns ju samhällen som kan bli jättestora utan att svärma. Finns där biträdande producenter av feromon? Vi kan konstatera att drottningen lägger ägg, alltså kan produktion av feromon kopplas till äggläggningen. I så fall kan äggläggande arbetsbin hjälpa till med feromonet. Det finns tankegångar om att svärmtröga bisamhällen har den egenheten att de lätt utvecklar äggläggande arbetsbin. Det skulle i så fall innebära att drönarna i sådana samhällen har andra mödrar än drottningen.

 Ja det finns en hel del att fundera över vad gäller binas beteende tycker  Jano.