Visar inlägg i kategorin Året i bigården.

Tillbaka till bloggens startsida

Sista kollen för året

 Nu är vi snart inne i oktober månad. Det är ett tag sedan bina fick sitt vinterfoder. Även bekämpningen av varroakvalster är genomförd på de samhällen som behövde detta nu på hösten. 

 I dag har myrsyraburkarna tagits bort. Bina flyger fortfarande friskt, det är varmt och gott om dagarna och många blommor lämnar både nektar och pollen. Det gör att det kan finnas en hel del yngel i samhällena. För att kolla detta lyftes foderförrådet av på ett samhälle och yngellådan gicks igenom.  Där fanns yngel i 4 av de 8 ramarna, både täckt och öppet. Drottningen gick lugnt runt och tittade ner i cellerna och vid närmare kontroll så fanns det även lite nylagda ägg. Vi får hoppas det blir några fina dagar i oktober november också så att de bin som nu kommer att födas sent kan komma ut en sväng innan vintern.

 Klimatförändringen gör att detta kommer att bli vanligt, men jag litar på mina bin och tror att de vet vad det handlar om.

 När jag ändå var igång så försågs en kupa med temperaturgivare. Det blev samhället som fått utvecklas efter övervintring i oisolerad testkupa förra vintern.  Liten blir stor Augusti 2016. Detta samhälle är nu invintrat på två våningar lågnormal med 5 ramar i yngellådan och 5 ramar med foder i skattlådan. Det monterades 2 givare i yngellådan och 2 i skattlådan mellan ramarna 3 och 4. Utrymmet i lådorna begränsas med en flyttbar vägg. En täckskiva av plast lades på med täckbräder över. På dessa lades digitaltermometrarna som märktes med vilken givare de tillhör. 

 Det framgår av temperaturen i vilken del av kupan det kan tänkas finnas yngel kvar.

 Även testkuporna fick varsin temperaturgivare.  Dessa placerades mitt i lådorna. Det är lådan med fyra HLS-ramar som visas på bilden nedan. Den ska övervintra utan någon nämnvärd värmeisolering förutom huven av 12mm OSB-skiva.

 Temperaturen visar att det antagligen finns yngel här också nu. det fanns inget när jag kollade för några dagar sedan. 


 Varroaläget i denna lilla låda är under kontroll. Bilden nedan visar uppsamlingsskivan efter två dagar med myrsyraburken på.  Med ca 4000 bin i lådan så är ett 50-tal kvalster inte alarmerande.

 Denna bild visar hur många varroa som ramlat ner. Ca 50 kvalster räknade jag till efter två dag 


  Mvh.  Jano

Bekämpning av varroakvalster.

 Nu är vinterfodringen över och foderlådorna borttagna. Vi är nu inne i september och då brukar jag bekämpa varroakvalster med myrsyra. Det är den så kallade tedbladsmetoden som används i min biodling och temperaturen ute är lagom under senare delen av september.. Enligt anvisning ska ju inte myrsyra användas om det är över 20 grader varmt.  Det är en fantastiskt smidig bekämpningsmetod som lanserades av Karl-Erik Tedblad från Blekinge, därav namnet. Metoden har blivit ett vanligt bekämpningssätt där nere i sydost och även på andra ställen. Den är lätt att använda och ger en mycket bra bekämpning av varroa, både på bina och även i täckta yngelceller.

 Metoden kallas krämerplatta på burk eftersom det är tretex som används för att suga upp myrsyran. Innan man kan använda metoden första gången får burkarna fixas till. Sedan är de återanvändningsbara efter att de fått torka ut ordentligt. När burkarna tas bort från bisamhället efter användning, är de perfekt att låta dem torka ut i lådstaplarna med ramar för vinterförvaring. Den myrsyra som är kvar i tretexen fungerar lika bra som ättiksyran mot vaxmott. Burkarna står alltså utan lock under vintern och är torra och redo för ny påfyllning av myrsyra vid nästa bekämpningstillfälle.

 Att göra i ordning burkarna går till på följande sätt:

 1) 700 gr burken fylls med stavar som sågas till av tretexplatta, lika långa som burken är hög och 12-13mm i fyrkant. Det trycks i så många stavar att burken blir kompakt fylld och kan vändas upp och ner utan att stavarna ramlar ut.

 2) Sedan häller man  2 dl 85% myrsyra i burken, sätter på locket och låter myrsyran sugas upp av tretexen.

 3) När burken ska användas, så kontrolleras att myrsyran sugits upp helt så det inte rinner ur burken när den vänds. 

 4) Burken ska sedan stå i foderbrädans hål fyra till fem dagar, varefter den avlägsnas från samhället.

  Eftersom samhället inte behöver öppnas, varken vid tillsättning eller borttagning av burken, är metoden tidsbesparande och effektiv. 

   

Burken fylles med tretexstavar och myrsyra.      Vid användning sätts den i  hålet på foderbrädan.                                

Nu är det ju populärt att kolla kvalstermängd i samhället med skakburkstest. Därför tillverkade jag en sådan apparat av två 500gr honungsburkar och burklock av plast, som var lätta att modifiera så att bara gängningen var kvar. På ovansidan av det som var kvar av det ena locket lades en sträng epoxylim. En bit av ett insektsnät klipptes till och applicerades i limmet. Även det som var kvar av det andra locket försågs med lim och passades in på nätet. En tyngd ställde på och installationen fick härda under natten. Nu har jag ett dubbellock med nät och kan skruva på en burk från vardera hållet.

 Vid ett skakburktest konstaterades att yngeluppehållet under juni månad  och  mjölksyran i juli, när samhället var utan yngel, har varit fullt tillräckligt. Därför  blir det bara drottningavläggarna som behöver behandlas med myrsyran nu på hösten.

 / Jano

  

Vinterfodring avslutad.

Det är fantastiskt vad bin kan vara snabba på att dra ner sitt vinterfoder. Det var i onsdags som samhällena ställdes i ordning för fodring och fick den första givan 7 kilo socker på kvällen. Under torsdagen försvann det mesta ner och lådorna fylldes ytterligare med 4 kilo. Mina foderlådor har uppgången på mitten så bina kan hämta från båda sidorna på hålplåten. Igår  fredag fylldes ytterligare 4 kg på och när jag kollade idag så var det tomt i ena halvan av lådan och bara någon liter kvar i den andra halvan. 

 Foderlådan nästan tom.

 

 Foderlådan  åter övertäckt.  

 Foderlådan täcktes över igen och får stå på ett par dagar till.

 Bina  har på kort tid i bra väder tagit hand om 15 kilo socker löst i 10 liter vatten. Att de dragit ner fodret i kakorna betyder inte att det är färdigbehandlat. Det pågår under en tid ett hårt jobb för bina att få torkat in sockerlösningen till under 20% vattenhalt vilket kräver bra väder. När de slutligen placerat fodret i cellerna, där det ska förvaras för kommande behov, täcks  det över med lock av vax på samma sätt som honungen.

 Det verkar som många biodlare vill vänta i det längsta med invintringen. De anser att det finns för mycket yngel för att fodret ska få plats. Men det fanns ju yngel när de hade honung i lådorna också så det förstår jag inte riktigt längre. Det hoppas även på mera honung, men då måste det finnas ljung om det ska vara lönt att vänta. Man vill inte ge vinterfodret för tidigt med risk för att det går åt innan bina har satt sig till ro. Bina slutar inte samla nektar för att de har fått sitt vinterfoder. De fortsätter att flyga så länge det finns något som blommar och vädret är bra och det de hittar ute används till den dagliga driften. 

 I trakter där det inte finns något höstdrag, ställer biodlaren till problem för både sig själv och bina genom att vänta för länge med vinterfodringen. 

 Mvh. Jano

Mitt sätt att invintra bina.

Då var det dags att ställa i ordning bisamhället inför vintern. För cirka två veckor sedan slutskattades samhällena och den nektar som dras in efter detta får de behålla.  Upptill eventuell indragen nektar har de också drivfodrats med 0,5 liter 50/50 sockerlösning ett par gånger i veckan. Denna drivfodring gör att bina håller igång drottningens äggläggning fastän införseln av nektar utifrån är liten.

 Hur ska man nu förfara för att bina ska överleva vintern? 

Om detta finns nästan lika många åsikter som det finns biodlare. Det var vid varroans intåg här i södra Sverige, som jag började ifrågasätta sättet att invintra bin som lärs ut. Varroan är inte bara elände.   Vid de undersökningar som då gjordes under vintrarna, framkom det tydligt hur bina ville ha det ordnat för en bra övervintring. Det går ju att invintra bin lite hur som helst och de kan överleva om man har tur. Ofta blir det problem med fukt och bina drabbas av utsot. Bin är väldigt anpassningsbara men det är väldigt onödigt att utsätta dem för risken att inte klara vintern när det inte behövs. Vid mina frågor till bina vid vintertesterna svarade de:

" Ska du tvunget ta det vi har samlat ihop inför vintern, får du ge oss ersättningen i så god tid att vi kan behandla det färdigt innan det blir för kallt. För allt i världen låt oss ha vårt yngelrum ifred och ge oss möjlighet att lagra ersättningsfodret på samma plats där du tog honungen. Det är där vi måste ha det om vi ska slippa problem under vintern."

 Vid en misslyckad övervintring tänker vi kanske inte på att vi tvingar bina försöka övervintra på ett sätt som är främmande för dem. I stället skyller vi på andra orsaker. Oftast är det vintern som får skulden och nu har vi även varroan som anses vara den stora boven.

 Nu till själva iordningställandet av bisamhället inför vintern. I dag passade det perfekt för denna syssla. Det blir drottningavläggaren från det samhälle som har följts tidigare i " Året i bigården" som får ställa upp idag. Det var ju lite problem för den nya drottningen att komma igång med äggläggningen så det blir antagligen att det slås ihop med ett annat. 

Denna avläggare har haft två lådor lågnormal utan spärrgaller sedan slutskattning. Först kollar jag i skattlådan om det finns några ramar med yngel och märker dem med ett Y. Sedan lyfts lådan av och ställs på en botten vid sidan. 

 I yngellådan tar jag upp sommarluckan så det blir arbetsutrymme. Hela rampaketet dras bakåt och jag börjar framifrån. Den första ramen är mörk och fylld med pollen, den tas bort. Den andra likadant. Den tredje blandat honung och pollen får vara kvar. sedan kommer fyra ramar med yngel och lite honung. Det fanns en yngelram i skattlådan också så även den flyttas hit. Därefter sätts i en slungad ljus ram om drottningen vill fortsätta lägga ägg. En av de kvarvarande ramarna var fin och innehöll både pollen och honung så den fick vara kvar och den sista ramen som var väldigt mörk och smockfull med pollen togs bort. Med hänsyn till yngelmängd och bistyrka blir det bra med 8 ramar här nere så jag sätter en lös vägg bakom för att minska utrymmet i lådan. 

 Yngellådan färdig för att få skattlådan på plats

 Eftersom det nu är bara  8 ramar i yngellådan passar det bra att sätta en 8-ramars skattlåda ovanpå för fodret. En sådan togs med från förrådet för denna eventualitet så den finns inom räckhåll. På med den och sen lyfter jag bara upp åtta av de kvarvarande ramarna i denna. De flesta av  dessa var slungade ljusa som sattes dit vid slutskattningen plus honung som lämnades kvar. Det hade lagrats upp ytterligare honung ,men ramen längst bak var dåligt utbyggd och nästan tom så den togs bort.

 Skattlådan innan påsättningen av foderlådan

 Överst sätts foderlådan. Det är gamla lådor av trä som har hängt med i 40 år. För att hålla tätt har de fått stå med vatten i några dagar. De har då fyllts på med vatten efterhand och blivit helt täta. 

 Foderlådan på plats

 I kväll, när bina slutat flyga, ska den fyllas med  8 kg socker i 60 %-tig lösning. Täckskivor läggs på och takhuven på plats. Sen fyller jag på lite mindre varje gång . Det fanns en hel del honung och jag vill inte riskera att behöva lyfta av en foderlåda med mycket foder kvar för att de inte har plats till det.

 Mvh. Jano



 

Ingen drottning men tydliga spår.

 Den 24/7 hittades ingen ny drottning och inga spår efter någon heller. Då var jag helt inställd på att tillsätta en ny drottning omkring kommande månadsskifte. För att inte arbetsbin skulle komma på tanken att hjälpa till med föryngringen, så sattes även då en  yngelram från  en avläggare ner i kupan. 

 Detta kommande månadsskifte  har nu passerat. Men igår kollades samhället upp och avläggare att förena med var bestämd. Skattlådan lyftes av och den nedsatta yngelramen kollades. Där var inte anlagt några drottningceller så detta måste vara något lurigt. 

 Men när ramen framför lyftes upp så fick jag se det som bilden nedan visar.  

 Lite oskarp bild men det finns både öppet yngel och ägg i cellerna.

 Detta visar att drottning finns i samhället. Hon har kommit igång med äggläggning strax efter förra kontrollen, då jag givit upp hoppet. Det är extremt lång tid från ägg till äggläggande drottning. Nästan två månader tyder på att hon kan vänta längre på bra parningsväder än jag trodde. Det kan ju också vara så att hon varit parad ett bra tag men väntat med äggläggningen på grund av dåligt drag. Sista veckan i juli har nämligen samhället drivfodrats och det kan vara detta som fått henne på bättre tankar. 

 Efter denna upptäckt avbröts sökandet efter drottning och kupan återställdes.  Drivfodring kommer att fortsätta med en liten giva då och då tills vinterfodringen tar vid i månadsskiftet augusti- september. Det blir ingen mera skattning från detta samhälle fastän det finns ca tio kilo kvar. Det har gett lite över hundra kilo honung under maj och juni.

 // Jano

Inga spår av någon drottning.

 Det har nu gått nästan en vecka sedan undersökningen den 18/7. Inlägget då slutade med önskan om både vackert väder och yngel i kupan vid nästa koll. Vackert väder har vi fått, varmt med över 30 grader men något yngel fanns inte vid kontroll i dag.

 Vad gäller vädret så är inte 30 graders värme något som bina är betjänta av. När det samtidigt är brist på regn, så blir det alldeles för torrt i marken för att eventuella blommor ska ge någon nektar. Bra  för bina och biodlaren är  runt 22 grader varmt och regn någon natt då och då. Någon mera honung är knappast att räkna med här men jag är mer än nöjd. Det samhälle vi följer i denna blogg har dragit in 104 kilo och drottningavläggaren har kvar ca 15 kilo i sin skattlåda .Sista skattningen var vid mjölksyra behandlingen i början på juli och sen har inte  vädret varit till binas fördel. 

 I stället för att förena med den gamla drottningens avläggare ska ett annat alternativ prövas. Det kommer förhoppningsvis  att tillsättas en ny parad drottning den första eller andra augusti. Det yngel som fanns på de senast tillsatta kakorna är nu i det närmaste helt utkrupet. För att inte några arbetsbin ska få för sig att börja lägga ägg sätts ett par ramar med yngel i olika åldrar nu ner i samhället. I stället avlägsnas ett par onödiga mörka pollenkakor. Så länge det finns yngel i samhället så börjar inga arbetsbin att lägga ägg utan istället anlägga drottningceller. Dessa får givetvis avlägsnas vid tillsättningen av ny drottning utifrån, men, om det blir några, kommer någon att tas tillvara för försök till parning i en liten avläggare. 

 Samhället kommer fortsättningsvis att fodras sporadiskt för att känna inflöde av energi. Det blir inte skattat mera från dem så nu övergår jag till att använda tunn sockerlösning som drivfoder.


Kontroll av drottningläget.

Efter att den 7/7 ha satt ner yngelramar i samhället, för att kolla om det finns någon drottning, öppnade jag i dag för att se resultatet. Det fanns inga drottningceller anlagda på de tillsatta kakorna i övre lådan. Då måste det ju finnas en drottning av något slag i kupan. Hela lådan kollades upp men ingen drottning syntes till och inte heller några ägg. Fastän vädret inte var det allra bästa, regnet hängde i luften, så lyfte jag av den övre lådan och kollade i nästa. hon kan ju vara i vilken som eftersom det inte finns något spärrgaller nu. 

 Inte heller där fann jag någon drottning, inget yngel och inte några ägg. Bina verkar lugna och harmoniska och dragbin kommer hem med pollen de få dagar de flyger. Hon finns nog där någonstans men är svår att upptäcka med mina dåliga ögon. Tiden börjar löpa ut för att det ska bli ett positivt resultat, men hon får några dagar till på sig att visa om hon är duglig. Parningsvädret har ju inte varit så tjänligt den senaste tiden.

 Efter den andra behandlingen med mjölksyran som skedde den 7/7 var nedfallet efter tre dagar endast 12 kvalster i detta samhället och 9 respektive 11 i de två andra. Det betyder att samhällena är relativt fria från kvalster nu när de bin som ska övervintra föds upp.

 Fram i mitten på veckan ska jag kolla igen. Finns inga spår av drottning då heller så kommer jag att förena detta samhälle med en av dess avläggare. Det görs enkelt genom att sätta avläggarlådan med drottning  överst med ett perforerat tidningspapper mellan lådorna. Fördelen med detta förfarande är att den gamla drottningen behöver inte avlägsnas. Särskilt i sådana fall då man inte vet om hon finns eller är omöjlig att lokalisera.

 Det har visat sig, vid förening av bisamhällen ,att det i de allra flesta fall är den övre drottningen som behålles av bina. En vecka efter  föreningen flyttas sedan drottninglådan med ynglet ner och blir bottenvåning.

 Men vi får se hur det blir. Nästa gång kanske det finns både vackert väder och ägg. Jag fortsätter drivfodra så länge vädret är så här uselt och drag uteblir.

 // Jano

 

  


Nu börjar bina jobba för övervintringen.

 Under senare  hälften av juli månad lägger bisamhället grunden för en bra övervintring. Då är det viktigt att samhället har bra förutsättningar för yngelproduktion. Det är nu äggen läggs för att från mitten av augusti förse samhället med de bin som kan överleva vintern. 

 Om honungen är skattad och fortsatt nektardrag uteblir, på grund av väder eller annan orsak, så måste samhället drivfodras. Det betyder tillförsel av socker- eller honungslösning i  40-50% koncentration. Detta foder ska ges i små mängder för att simulera ett nektardrag som får bina att mana på drottningens äggläggning

 Drivfoder kan ges med en honungsburk.


 Pluggen i foderbrädan tas bort och burken vänds upp och ner i hålet


 Efter ett par tre dagar tas burken bort för påfyllning så länge behov föreligger.

 Det är viktigt att det finns pollen tillgängligt för ambinas tillverkning av fodersaft till ynglet. Pollen brukar inte vara någon bristvara så här års, finns det inte att hämta ute så har bina lagt upp lager av detta i vaxkakorna.  

 Det finns flera ramar med pollen efter yngeluppehållet.

 Man ska alltid ha i åtanke att det är införsel av energi till kupan som styr drottningens äggläggning.  Det gäller även vid ett huvuddrags början då årets honungsöverskott ska lagras upp. Det är tiden från ägg till färdigt dragbi som är ett problem i sammanhanget. När huvuddraget är i juni så blir det inte dragbin av dessa ägg förrän draget är slut. Se inlägget Att öka honungsskörden. Däremot har en stor bimassa bildats som livnär sig på indragen honung när draget är slut. För en honungsproducent är det bra om arbetsstyrkan finns i rätt tid. Det är, som i annan verksamhet, inte bra att ha en massa arbetare anställda när inget finns att göra. 

 // Jano

 

Efter bekämpning av varroa.

  Nu har det gått några dagar sedan bina duschades med mjölksyralösning. Behandlingen gjordes den 5/7 och två dagar därefter uppskattades nedfallet av varroakvalster vara ca. 250-300st. Därför gjordes ytterligare en behandling då.  Samhället som följs här i bloggen hade inget yngel vid detta tillfälle, fastän det gått över en månad sedan delningen. De andra två hade yngel men inget som var färdigt för täckning.

 För att få klarhet i om vårt samhälle har drottning eller ej flyttades ett par yngelramar tillbaka från drottningavläggaren. Eventuellt kan den nya drottningen ha omkommit vid parningen, eller är hon bara lite sen av sig i starten av äggläggandet. När det misslyckas av någon anledning är det bra att ha den gamla drottningen kvar. I detta fall har jag säkrat med både hängslen och livrem kan man säga. Två av drottningcellerna togs till en avläggare i stället för att riva dem en vecka efter delningen. Där har en drottning kläckts och hon är parad och äggläggande. 

Visar det sig att samhället inte har någon drottning så är det för sent att låta dem fixa en ny. Då blir det en förening troligtvis med den lilla avläggaren.

 Eftersom det är över två veckor sedan det sista ynglet kröp ur cellerna så börjar bina bli lite för gamla som bra ambin. Därför var den ena ramen som flyttades över från drottningavläggaren full med moget yngel som kryper ut när som helst. Den andra hade ägg och späda larver som samhället, om behov föreligger, kan mata fram en drottning av.

 Första bästa regnfria dag ska läget kollas igen. För tillfället är vi inne i en regnig och blåsig period så bina, och även biodlaren, håller sig mest inomhus.

 // Jano

Behandling av bisamhället mot varroa.

 Nu har det gått över fyra veckor sedan samhället delades. Samhället är förhoppningsvis fortfarande fritt från täckt yngel. Det har varit lite ostadigt och blåsigt väder så det har dröjt lite över tiden för att det ska vara helt yngelfritt . Om drottningen redan börjat yngla så täcks inte ynglet förrän åtta dagar efter äggets läggning och varroahonan kryper inte ner i cellen förrän precis innan täckningen.Mjölksyralösningen har ingen effekt på kvalster som befinner sig i täckta yngelceller. Därför är mjölksyra ett perfekt alternativ i bekämpningen av varroa i detta läge, när alla kvalster som finns i samhället befinner sig på bina. Tiden är också rätt eftersom samhället kommer at ha relativt lite kvalster när den nya drottningen, med hjälp av samhällets arbetare, ska producera de bin som ska säkerställa övervintringen.

 Behandlingsmetoden anses arbetskrävande och lämpar sig bäst i mindre biodlingar. Fördelen med mjölksyran är att den betraktas som livsmedelshygieniskt okontroversiell och koncentrationen på syran är låg.  

 Det som behövs för behandlingen är 15%-tig mjölksyralösning, en blomspruta av något slag och en kaktång.

Mjölksyra, med en koncentration av 80%finns att köpa där övrig utrustning för biodling säljs.  För att få en 15%-tig lösning av mjölksyran blandar man 1 liter 80%-tig mjölksyra med 4,3 liter vatten. Receptet brukar vara angivet på förpackningens etikett. 

Vid tillblandningen, då man handskas med mer koncentrerade syror, skall  handskar och skyddsglasögon användas. Det skadar inte att även använda den utrustningen vid själva behandlingen av bina.  Vid tillblandning av lösningen ska syran hällas i vattnet. Det gäller för all tillblandning av lösningar där syra av något slag ingår för att undvika reaktion med syrastänk. Alltså syran i vattnet SIV.

 Då är vi framme vid själva behandlingen. Jag tycker inte det känns bra att spreja mjölksyra över honungskakorna, så det första jag gör är att lyfta av den översta skattlådan. Den är i regel färdig för skattning och det finns inte så mycket bin i den nu i slutet efter yngeluppehållet. Den skattlåda som nu står närmast yngellådan skattas också på kakor som är färdiga för slungning om det finns några. Annars skakas bina bara av och ramarna ställs i en tom låda som avlägsnas under behandlingen. Tomma slungade kakor sätts i skattlådan i stället och locket läggs på.

     Samhället efter skattning. Lådan till vänster honung till slungning och lådan i mitten skattlådan med honung som ska tillbaka till samhället efter behandlingen. Till höger de två yngellådorna som väntar på behandlingen med mjölksyran. Kupan i bakgrunden står sedan på tur att befrias från honung. Men först ska denna kupas honungslådor fraktas bort.

 Nu finns ingen honung som ska slungas kvar i samhället.  De som ska skattas placeras i en låda med lock för transport till slungning. De som ska tillbaka till samhället ställs i förrådet så länge.

 Ovanstående procedur hör ju egentligen inte ihop med mjölksyrabehandlingen, den skulle ju ändå göras.  Alla samhällena som ska mjölksyrabehandlas befrias på samma sätt från honungen innan jag återgår till den första kupan.

 Där har bina fördelat sig rätt så jämt på båda lådorna och är i full verksamhet med att slicka de slungade kakorna rena. På grund av denna nya aktivitet är bina väldigt lugna och stillsamma. Nu är det först och främst den undre yngellådan jag vill åt. Därför lyfts den nu relativt lätta övre lådan  av  och behandlingen påbörjas i undre lådan. 

 

 Kakan lyfts med kaktången. Hade nu inte kameran varit i den andra handen så hade jag sprejat kakan i detta läge.


 Behandlingen tillgår sedan på så sätt att man tar upp ram efter ram med kaktången och duschar varje sida av kakan där bina sitter. Vackert väder och vindstilla bör eftersträvas eftersom bina annars får en onödig nedkylning genom besprutningen. Men det är ju en sådan dag jag väljer för skattningen också.

 Mängden mjölksyralösning på varje sida av ramen med bin ska vara 5-6 ml. Man kan kolla hur många tryck på sprutan som behöver göras för denna mängd genom att provspruta i en mätkopp. Min duschflaska ger 1 ml. vid varje tryck så det blir 6 styck fördelat på varje sida av ramen

 Efter ett par dagar kollas nedfallet. Om flera hundra kvalster finns på uppsamlingsskivan kan en behandling till eventuellt behövas. När behandlingen är färdig får varje samhälle tillbaka sin tredje låda med den honung som inte var färdig för skattning.

 // Jano.

Äldre inlägg