Feromon. Den substans som håller ihop ett bisamhälle kallas feromon och utsöndras av drottningen. Det har konstaterats att produktionen av feromon hänger samman med äggläggningen. Normalt kan en drottning alstra feromon för ett samhälle på 50-60 tusen individer. Vid brist på feromon så kan bisamhället dela sig genom svärmning, vilket är den vanligaste åtgärden. Ett annat sätt att lösa problemet är att en del arbetsbin utvecklas till äggläggare. I ett svärmtrögt samhälle är detta den avgörande faktorn.

Spridning av gener. Biologer talar om spridning av gener enligt en särskild lag. Enligt denna bör en drottning inte lägga några drönarägg eftersom hon inte sprider sina egna utan moderns gener. Om det istället är hennes döttrar som får stå för de obefruktade äggen så får hon maximal spridning av sina egna gener. 

 Vid parningen kan drottningen förolyckas och det finns bara täckt yngel i kupan. Då kan inte samhället fixa fram en ny drottning men arbetsbin kan med kort varsel lägga obefruktade ägg. Ur dessa ägg utvecklas drönare som sprider drottningens gener vidare genom parning med andra drottningar i grannskapet. Samhället kan till och med räddas om det skulle utvecklas en drottning ur något av de obefruktade äggen.

Hur är det möjligt att en drottning kan utvecklas ur ett obefruktat ägg??? Det händer att en drottning kan födas i en spärrad skattlåda, som inte på något vis har kunnat få befruktade ägg. 

 Professor Åke Hansson ger en förklaring till detta. 

 Arvsanlagen finns samlade i kromosomer som är grupperade i par. Ett bi har 16 kromosompar d.v.s totalt 32 kromosomer. En äggcell från en drottning eller ett arbetsbi innehåller endast 16 kromosomer. När och om ägget befruktas tillkommer ytterligare 16 kromosomer från spermien, vilket tillsammans med äggcellens bildar 16 par kromosomer. Den befruktade cellen delar sig sedan och det utvecklas en hona ur den med 32 kromosomer i cellerna. Även den obefruktade äggcellen delar sig i 2,4,8,16, kromosomer. Denna äggcell blir en drönare med endast 16 kromosomer i cellerna. De båda celler som blev resultatet av den första delningen av den obefruktade äggcellen kan emellertid smälta samman till en ny cell med 16 kromosomer. De båda kromosomerna i par är identiskt lika i en sådan cell, men cellen fungerar i fortsättningen som om den vore en normalt befruktad äggcell och det kommer att utvecklas en hona ur den.

Detta fenomen lär vara vanligt bland kapbina (Apis capensis) men förekommer också bland europeiska bin. Enligt Åke Hansson kan upp till 1% av obefruktade ägg utvecklas till honor. Det är alltså inte omöjligt, men ytterst ovanligt hos våra bin, att det kan utvecklas en drottning ur ett obefruktat ägg.