Visar inlägg från juni 2021

Tillbaka till bloggens startsida

Ny yngelram till observationskupan. 2018-06-27.

Hej!

Den 20 juni laddades observationskupan Observationskupan har fått invånare. 

 Men vid koll två dagar senare fanns inga påbörjade drottningceller. Det konstaterades att ynglet var för gammalt i den yngelram jag tagit. Den  23 juni byttes denna ram ut mot en där jag använde förstoringsglas för att säkert se att det fanns små lagom stora larver.

Nu lyckades det bättre och i dag  ser det ut som bilden visar. Utöver de cellerna som syns så fanns det ett par lite längre upp på ramen. Dessa drottningar kommer att kläckas den 5 eller 6/7. Jag kommer att göra en liten avläggare till och flytta över en eller två celler till denna i mitten på nästa vecka.

 / Jano

Observationskupan har fått invånare. 2018-06-20

 Hej!

Idag laddade jag observationskupan med nya invånare. Det samhälle vars ursprung var vinterns övervintringstest på 5 LN-ramar har vuxit till ett produktionssamhälle med en yngellåda och två skattlådor. Tillståndet i vinterns små testsamhällen nu. 2018-05-22   Detta fick nu släppa ifrån sig en yngelram och en foderram till den lilla lådan med plats för två ramar över varandra. Yngelramen nederst och honungsramen över denna. Bina från ytterligare två yngelramar skakades av framför flusterhålet

 Med ändan i vädret visar bina vägen för sina kamrater som flyger runt i luften. Det är ungefär 25-30 meter mellan ursprungskupan och den nya platsen så en del bin kommer att flyga tillbaka dit efter sina utflykter. I morgon ska jag kolla om bimängden är tillräcklig eller det behöver fyllas på. Om fler bin anses behövas så tar jag och skakar bina av ett par ramar från den översta skattlådan på moderkupan. 

Bina får själva fixa till en drottning av det späda yngel som finns i yngelramen. Om ca 11-12 dagar kommer en ny drottning att krypa fram ur sin cell och om allt går som tänkt är hon äggläggande om ca en månad. Sedan ska detta nya lilla samhälle få växa till sig lite under augusti och övervintra på fem ramar i min testkupa.

 /Jano

Uppdatering av läget i bigården. 2018-06-15

Hej !

Nu är det en hel vecka sedan jag skrev något här så ni vill kanske ha lite nytt att läsa.

 Den 30/5 skattades den första honungen. Årets första slungning av honung. 2018-05-30 

I samband med detta togs drottningarna i produktionssamhällena bort.  De placerades tillsammans med ett par ramar mest öppet yngel, ett par ramar foder och en pollenram i avläggare vid sidan av huvudsamhället. Bina från några skattlåderamar skakades också ner i avläggaren.

 I år rev jag inte några drottningceller utan 10 dagar efter drottningens avlägsnats sattes ett spärrgaller framför flustret på yngellådorna. Bina bygger drottningcellerna runt nykläckta larver så drottningarna kläcks på dag 12 eller 13 efter drottningens borttagande. 

 I dag har det gått 15 dagar så det finns nu inte mera än en drottning, den starkaste, kvar i kupan. De andra låg döda innanför gallret när detta togs bort i dag. Även drönarna har varit instängda i fem dagar och de verkade glada att få komma ut. 

 Om vädret tillåter så kommer  drottningarna bli parade de närmaste dagarna. 

 I månadsskiftet juni juli blir det läge med mjölksyra mot varroan innan täckt yngel åter finns i ramarna. Behandling av bisamhället mot varroa. 

 De tidiga avläggarna som gjordes den 9 maj har utvecklats bra på grund av det fina vädret som varit. De står på 7 ramar LN som yngellåda och lika många ramar i skattlåda över spärrgaller. Dessa lådor kommer att fyllas med ramar någon av de närmaste dagarna.

 /Jano

Avläggarna yngelfria. 2018-06-08

Hej!

 I de två avläggare som gjordes den 9 maj, innan försäljning av samhällena, är nu allt yngel kläckt. Den 25/5 var drottningarna utkrupna.                                                                                  Dags att kolla om nya drottningar har krupit ur cellerna.  

 Den 3/6 finns inget täckt yngel kvar i samhället, även drönarna har hunnit bli färdigutvecklade. De bin som är några dagar gamla har städat och putsat cellerna rena. Alla varroakvalster sitter nu på bina i väntan på celler med nya larver att krypa ner och fortplanta sig i.

 Vid kontroll i förgår fanns lite ägg i den ena avläggaren så denna drottning är nu igång. Därför var det läge att duscha bina med mjölksyralösning mot varroa innan ynglet täcks.        Behandling av bisamhället mot varroa.  

 Dessa tidiga små avläggare har ju inga skattlådor ännu. Den honung som finns i yngelramarna är för binas egen förbrukning, det gör inget om den honungen skulle råka bli spetsad med lite mjölksyra. 

 Behandlingen gjordes i går och med bara 8 ramar i varje avläggare tog det inte lång stund. Skivorna för uppsamling av nedfallet gjordes då rena och idag kollades resultatet. 


 Under det första dygnet efter behandlingen uppskattades nedfallet till ca 300 st kvalster som nu inte kan fortplanta sig i det nya ynglet. Under ett par dagar kommer ytterligare några kvalster ha tappat greppet och ramlat ner. Ett bra sätt  att hålla varoan på en hanterbar nivå för bina. 

 /Jano

Hur det blir honung av nektar.

 

 Hur blir det honung av nektar?

 Det är en fråga som ibland ställs av honungsköpare. Även många biodlare tycks sakna denna kunskap. 
Nektar är en vattenlösning av olika sockerarter varav huvuddelen består av sackaros (rörsocker), glukos och fruktos. Den vanligaste sockerkoncentrationen i nektar är 30-40%, resten är vatten. Processen att omvandla nektar till honung startar redan då biet flyger hem med sin last. När biet suger upp nektarn ur blomman blandas den med saliv som innehåller sekret från olika körtlar som bina har i käkar och svalg. Det är främst fodersaftkörtlarna som innehåller de enzymer invertas, glukosoxidas och diastas, som behövs för ändamålet att omvandla nektar till honung.
 Biet flyger från blomma till blomma och suger upp mikroskopiska droppar som hon sväljer ner och samlar i sin transporttank som kallas honungsmage eller honungsblåsa. Denna tank är placerad nedanför matstrupen och är i sin nedre del försedd med en ventil som hindrar nektarn att passera ut i magsäcken och tarmsystemet.
 Honungsblåsan rymmer ca 70mg men oftast är hon nöjd och flyger hemåt med en last av 40-50mg.  
 När biet kommer hem till kupan överlämnar hon sin last till något eller några husbin genom att stöta upp den och mottagaren fångar upp nektardroppen med sin snabel. Därmed är fältbiet befriad från sin last och kan ge sig ut på en ny insamlingsrunda om hon inte är trött och bestämmer sig för att vila lite.
 När husbiet tagit hand om nektarn beror det på hur jäktigt det är vad hon gör med den. Hon kan lägga den i en cell som redan finns lite nektar i  eller hänga den på tork så länge genom att fästa den på en tom cellvägg. Det vanligaste är att hon har tid att ta itu med jobbet direkt. Hon behandlar nektardroppen genom att omväxlande rulla den mellan de båda snabeldelarna och suga in den i munnen. Efter att hon hållit på så en stund lägger hon ifrån sig nektardroppen i en cell ovanför eller vid sidan om yngelavdelningen där temperaturen behöver vara 34-35 grader. Husbiets arbete har gjort att vattenhalten i nektarn har sjunkit med ca 15% och försetts med enzymer som både dragbiet och husbiet tillsatt.
 Nektarns fortsatta förädling till honung sker genom att resten av överskottsvattnet ska avdunstas. Det åstadkommes genom att ett antal bin tar på sig uppgiften att fläkta med vingarna och därigenom öka luftutbytet i kupan. De fläktande bina sitter vanligast i ena ändan av flustret och fläktar ut luft inifrån som ersätts av torrare luft som sugs in i andra ändan.
 När vattenhalten i den nu färdigbehandlade honungen sjunkit till runt 20% eller oftast något lägre, fyller bina varje cell. Sedan tar byggbina över och täcker cellerna väl med lock av vax. 

 Binas omvandling av nektarn till honung, med hjälp av enzymer, leder till en högre sockerhalt i den färdiga produkten. Av de enzymer som bina producerar i fodersaftkörtlarna är det invertas som omvandlar sackaros till glukos (druvsocker) och fruktos ( fruktsocker). Sackarosen i sig själv är svår för bina att lösa upp men genom spjälkningen kan bina producera en koncentrerad lösning som tål att lagra en längre tid.

 Enzymet glykosoxidas reagerar med glykos och bildar glukonsyra som är den huvudsakliga syran i den färdiga honungen. När glukosoxidas reagerar med glykos bildas även väteperoxid. Den ännu ej helt färdiga honungen kan skyddas mot bakterier av väteperoxiden innan honungens egen sockerhalt har koncentrerats och blivit tillräckligt hög för att motverka bakterieinverkan. 

Det tredje enzymet diastas har nog inte så stor betydelse i honungstillverkningen utan är till för att bryta ner stärkelse. Det används troligen av ambina för att kunna tillgodogöra sig proteinet i pollen. 

//Jano