Visar inlägg från januari 2021

Tillbaka till bloggens startsida

Temperatur i kupan Januari.

 Hej!

 Tiden går fort under vintern också. Den egentliga vintermånaden januari är till ända och månadens temperaturdiagram är klart för analys.

Den nedersta svarta kurvan visar  utetemperaturen och någon kyla att tala om har inte förekommit. Den första veckan har det varit mellan 0 och 5 plusgrader. Natten till dag 8 blev det 9 minus och natten till dag 10 var det också under noll. Sedan pendlade det runt nollstrecket flera dagar innan  det åter blev en kallare natt, minus 5 grader mellan dagarna 18 och 19. Sedan höll sig temperaturen runt nollan flera dagar tills det dag 24 plötslig flög upp till 9 plusgrader. Därefter har det varit upp till 5 plus månaden ut med lite kyligare under nätterna. 

 Inne i kupan har bina tagit detta med ro. Dagarna innan jul flyttade klungan  över till höger i yngellådan. Bina har suttit kvar där nere hela denna månaden med sin högsta temperatur 28 grader i högra delen samt runt 20 grader till vänster med en liten höjning mot slutet. 

 Det sägs att värme stiger uppåt, men i ett bisamhälle där klungan kan isolera sig riktigt gäller inte detta. I den övre lådan med fodret har temperaturen legat konstant på 10-11 grader större delen av månaden. Det har varit ända nere vid 8 grader i vänstra delen i mitten på månaden då det var runt nollan ute och blåsigt några dagar.


I övre delen av övre lådan med fodret syns inga bin under vintern. I mitten av lådan ser man hållhakarna till temperatursensorerna. I den undre yngellådan sitter dessa på samma sätt ca 10 cm ner från överkant på ramarna. 






När jag lyfter upp en ram så ser man att bina bara sitter i nedre delen av skattlådan. Temperaturen på 10 grader i mitten på lådan visade att inga bin fanns runt givarna. De har faktiskt hela lådan full med foder fortfarande. Det visar hur viktig yngellådans tomma celler är vid övervintringen. När binas vinterklunga kan isolera sig själv efter behov så räcker deras i kroppen upplagrade energireserver länge. 

 När bina har möjlighet att utnyttja yngellådans under vintern tomma celler för sin klungbildning är de inte  känsliga för tillfälliga  störningar. Om ni inte invintrat bina som jag så gå nu inte ut och öppna kuporna eller stör bina på annat sätt mitt i vintern.  Om mina bin varit invintrade på endast en låda med lågnormal, hade de drabbats av utsot som skadat och ev. dödat samhället. Varför bin drabbas av utsot. 

 Det går ju att övervintra bin på olika sätt och det fungerar mer eller mindre bra. Vill man slippa bekymmer, med foderbrist, ventilation och problem på grund av störningar, så är binas eget upplägg tveklöst bäst  Nu är det tjugo år sedan.   Hade jag inte varit så säker på binas övervintringsstrategi, Undersökning av bisamhällen i vintervila. , så hade jag inte skrivit denna blogg.  Man undrar varför en så viktig funktion som Binas vinterklot inte ges större utrymme i handböcker och kurslitteratur. 

 Mvh.  Jan-Uno 

Forskning om bisamhälles övervintring.

För ett tag sedan fick jag kännedom om ett forskningsprojekt som pågår på Nordens Ark i samarbete med Projekt Nordbi, högskolan i Skövde, Göteborgs universitet och Umeå universitet.

 I ett inlägg på diskussionssidan " Biodlare-Beekeepers" på Facebook lades, i slutet på december, bilder ut på några samhällen som ingick i forskningen. Dessa samhällen var öppna och visade bina i olika kluster ovanpå ramarna.

 I anslutning till bilderna ställdes följande frågor: 

Övervintrar verkligen alla honungsbin på samma sätt?                                                                      Vad är det som styr samhällets vila (hur djup vintervilan/dvalan är och hur länge?                   Vad styr behovet av föda? 

Mitt svar på detta var och är:  

 Alla bisamhällen övervintrar inte på samma sätt. Det beror på vilka förutsättningar biodlaren gett dem. Vad som styr binas vintervila och behov av ämnesomsättning beror på hur bra eller dåligt bisamhället har möjlighet att utnyttja vinterklotets fantastiska funktion. Åldersfördelningen på bina vid vinterns inträde påverkar också foderbehovet under vintern. 

Svaret jag fick var:

"De samhällen som syns på bild står i samma bigård och är lika gamla (födda 2019). Det som skiljer bisamhällena åt är att de är av olika typ honungsbin (olika underarter och en hybrid). De har fått utvecklas fritt med lådor efter behov utan spärrgaller. De har allihopa haft samma förutsättningar (samma miljö att hämta föda ur, samma lådor, samma bottnar osv). Författaren av inlägget är övertygad om att skillnaderna som ses på bilderna och som registreras av vågar osv, beror på att de olika bina har olika evolutionärt förvärvade egenskaper. Här handlar det om att låta bina få samma förutsättningar för att se om det skiftar mellan olika typer av bin eller ej."

 Bisamhällena står nu på endast en låda lågnormal och de är antagligen också invintrade på sockerfoder av något slag. Därmed är de berövade de gemensamma förutsättningar som nämns. Men dessa bisamhällen kommer kanske ge en anvisning om vilken typ av bin som bäst klarar denna manipulering inför övervintringen.

 Den forskning som hänvisas till skall, enligt inläggets författare, visa skillnaden i bisamhällenas behov av vinterfoder i förhållande till evolutionärt förvärvade egenskaper. Att använda yngelutrymmets under vintern tomma vaxkakors celler att bilda sin vinterklunga i  och på är en i högsta grad evolutionär egenskap som fråntagits bina i samhällena på de bilder som visats. Binas vinterklot 

 Hur binas vinterklot/klunga fungerar ägnade sig ett stort antal forskare åt under åren 1950-1970 och finns sammanställt i en litteraturstudie hos  Sveriges Lantbruksuniversitet SLU.             http://libris.kb.se/bib/7432520?vw=full 

 När jag undrade över anledningen till att bisamhällena invintrats på detta sätt var svaret att försöket var utformat av forskare och på detta sätt invintras bisamhällen här. När jag tog kontakt med en av de ansvariga på högskolan i Skövde fick jag svaret att det är erfarna biodlare som sköter bina och de invintras som det är brukligt på de olika platserna. 

Forskning finns om binas behov för en problemfri övervintring, men tydligen lever förutfattade meningar och antaganden kvar som styr över hur man tror att bina behöver ha det under vintern. Det ska bli intressant att ta del av resultatet som knappast kan räknas som seriös forskning om ett bisamhälles vinterliv.

Stort intresse för biodling.

 Hej

 Intresset för biodling verkar vara väldigt stort. Det är glädjande för det finns för lite bin och vi behöver bli många fler som ägnar sig åt denna fantastiska sysselsättning.

 På bloggo.nu, som jag använder för mina skriverier, finns över 100000 bloggar om allt möjligt. Min blogg om biodling har flera gånger varit den mest populära och befinner sig oftast bland de 25 mest besökta med  hundratals visningar varje dygn.

/ Jano