Visar inlägg från juni 2018

Tillbaka till bloggens startsida

Mjölksyra mot varroa

Idag har mina tre samhällen, där drottningarna togs till avläggare för en månad sedan, behandlats mot varroa med mjölksyralösning. 

Behandling av bisamhället mot varroa. 

Det är en perfekt tidpunkt för denna aktivitet nu när allt yngel hunnit kläckas och innan eventuellt nytt yngel blivit täckt. 

 Det yngel som nu kommer att födas slipper nämnvärd påverkan av varroakvalster under yngelstadiet. 

 Vad som behövs för behandlingen är 15%-tig mjölksyralösning i en blomspruta eller liknande samt en kaktång. En effektiv behandlingsåtgärd vid rätt tid om man inte har jättemånga bisamhällen.

Observationskupan har fått invånare.

 Hej!

Idag laddade jag observationskupan med nya invånare. Det samhälle vars ursprung var vinterns övervintringstest på 5 LN-ramar har vuxit till ett produktionssamhälle med en yngellåda och två skattlådor. Detta fick nu släppa ifrån sig en yngelram och en foderram till den lilla lådan med plats för två ramar över varandra. Yngelramen nederst och honungsramen över denna. Bina från ytterligare två yngelramar skakades av framför flusterhålet. 

 Med ändan i vädret visar bina vägen för sina kamrater som flyger runt i luften. Det är ungefär 25-30 meter mellan ursprungskupan och den nya platsen så en del bin kommer att flyga tillbaka dit efter sina utflykter. I morgon ska jag kolla om bimängden är tillräcklig eller det behöver fyllas på. Om fler bin anses behövas så tar jag och skakar bina av ett par ramar från den översta skattlådan på moderkupan. 

Bina får själva fixa till en drottning av det späda yngel som finns i yngelramen.Om ca 11-12 dagar kommer en ny drottning att krypa fram ur sin cell och om allt går som tänkt är hon äggläggande om ca en månad. Sedan ska detta nya lilla samhälle få växa till sig lite under augusti och övervintra på fem ramar i min testkupa.

 /Jano

Uppdatering av läget i bigården.

Nu är det en hel vecka sedan jag skrev något här så ni vill kanske ha lite nytt att läsa.

 Den 1/6 togs drottningarna i produktionssamhällena bort. De placerades tillsammans med ett par ramar mest öppet yngel, ett par ramar foder och en pollenram i avläggare vid sidan av huvudsamhället. Bina från några skattlåderamar skakades också ner i avläggaren.

 I år rev jag inte några drottningceller utan 10 dagar efter drottningens avlägsnats sattes ett spärrgaller framför flustret. Bina bygger drottningcellerna runt nykläckta larver så drottningarna kläcks på dag 12 eller 13 efter de blivit drottninglösa. 

 I dag har det gått 15 dagar så det finns nu inte mera än en drottning, den starkaste, kvar i kupan. De andra låg döda innanför gallret när detta togs bort i dag. Även drönarna har varit instängda i fem dagar och de verkade glada att få komma ut. 

 Om vädret tillåter så kommer  drottningarna bli parade de närmaste dagarna. 

 I månadsskiftet juni juli blir det läge med mjölksyra mot varroan innan täckt yngel åter finns i ramarna. 

 De tidiga avläggarna som gjordes den 9 maj har utvecklats bra på grund av det fina vädret som varit. De står på 7 ramar LN som yngellåda och lika många ramar i skattlåda över spärrgaller. Dessa lådor kommer att fyllas med ramar någon av de närmaste dagarna.

Undersökning av bisamhällen i vintervila.

 Under tre vintrar 1999-2002 avsatte jag bisamhällen för lite vinterforskning, för att bilda mig en egen uppfattning om hur bina bäst tillbringar vintervilan. Varroan är inte bara elände.  Det är lågnormal ramformat med 10 ramar i lådorna som användes i försöken. Bisamhällen ska inte störas under vintern för då kan de få det besvärligt och rentav dö. Men det kunde ju vara intressant att veta varför de inte tål några störningar och ändå funnits så länge på vår jord. 

 Hösten 1999 invintrades ett samhälle precis som bina själva hade ordnat för sig. Binas organisation rubbades inte på annat sätt än att överflödig honung skattades. De fick behålla sommarhonungen i skattlådan över lådan med yngel.

  Det andra samhället invintrades på samma sätt på två våningar med den skillnaden att bina fick dra ner sockerlösning. De fick 14 kilo socker i en 60%-tig lösning som de fick bereda sitt vinterfoder av, plus några kilo honung som de fick behålla. Samhället öppnades efter ca. tre veckor för att kolla att fodret fanns i skattlådan som det var tänkt.

 Det tredje samhället i försöket invintrades som jag alltid hade gjort på endast yngellådan. Bina fick bereda sitt vinterfoder med sockerlösning, samma mängd och på samma sätt som föregående. Det går ofta sakta för bina att få ner sockerlösningen vid invintring på en låda eftersom platsen är begränsad innan ynglet är utkrupet.

 Samhällena öppnades och studerades sedan tre gånger under vintrarna, i mitten på december, januari och februari.

 Den första vintern var samhället jag invintrat på en låda dött vid kontrollen i januari, det hade tydligen inte tålt öppningen i december. De andra två hade inga större problem med att bli störda. Det med sockerfoder hade förbrukat lite mera foder än honungssamhället, men båda hade nästan hälften kvar när nektar började hämtas utifrån.

 Den andra vintern klarade sig samhället  på en låda ända till undersökningen i februari. Vid vårundersökningen var det dött fastän foder fanns kvar i de bakre ramarna. De andra två brydde sig inte mycket om störningarna mer än lite högre foderåtgång än de samhällen som nu invintrats på samma sätt men inte ingick i testet.  

 Den tredje vintern  öppnade jag inte samhället som invintrats på en låda. Det klarade vintern men foderåtgången är stor och ofta drabbas dessa hopträngda bisamhällen av utsot. Varför bin drabbas av utsot. 

 Efter dessa experiment har jag fått lärdom hur och var bina vill starta sin vinterklunga, hur den fungerar och rör sig. Binas vinterklot Det har visat sig hur viktigt det är att bina har tillgång till kakor med tomma celler.  Detta för att kunna isolera sig från kupan i övrigt, spara på värmeproduktionen och hushålla med vinterprovianten tills yngeluppfödningen börjar på förvåren. 

 Under senare vintrar har jag anpassat ramantalet i lådorna efter storleken på samhället vid invintringen.  Mitt sätt att invintra bina.   Det är numera antalet kakor med yngel som avgör och beräknad storlek på vinterklungan vid minusgrader. Det bästa är att inte utrymmet i sida är större än vad som fylls ut av klungan. Mängden foder som behöver ges blir också mindre och man slipper avlägsna så mycket oförbrukat foder när draget utifrån startar.  Sju ramar i varje låda är perfekt för ett normalstort samhälle. Eftersom det på hösten, beroende på utetemperaturen och luftfuktighet, kan ta några veckor för bina att förädla och täcka fodret, öppnas samhällena en sista gång för koll att fodret hamnat där det ska vara.

 Detta sätt att invintra leder till väldigt låg foderförbrukning och på grund av detta ingen observerbar rensningsflygning på våren. Bina behöver inte tömma tarmen mera tidig vår än under dragtiden på sommaren. Någon yngeluppfödning förekommer inte förrän bina varit ute i början på mars. Bina sitter lugnt och stilla och störs inte nämnvärt av störningar från yttre påverkan.

  

Avläggarna yngelfria.

Hej!

 I de två avläggare som gjordes innan försäljning av samhällen den 9 maj är nu allt yngel kläckt. Den 25/5 var drottningarna utkrupna Dags att kolla om nya drottningar har krupit ur cellerna.  Vid kontroll i förgår fanns lite ägg i den ena avläggaren. Därför var det läge att duscha bina med mjölksyralösning mot varroa innan ynglet täcks. I dessa tidiga avläggare har inte blivit något överskott på honung. Det som finns får vara kvar för binas egen förbrukning så det gör inget om det blir spetsat med lite mjölksyra.

 Behandlingen gjordes i går och med bara 8 ramar i varje avläggare tog det inte lång stund. skivorna för uppsamling av nedfallet gjordes rena och idag kollades resultatet. 

 Under det första dygnet efter behandlingen uppskattades nedfallet till ca 300 st kvalster som nu inte kan fortplanta sig i det nya ynglet. Under ett par dagar kommer ytterligare några kvalster ha tappat greppet och ramlat ner. Ett bra sätt  att hålla varoan på en hanterbar nivå för bina.