Visar inlägg från mars 2018

Tillbaka till bloggens startsida

Byte av botten på våren.

 Hej och Glad Påsk!

Rengör eller byter bottnar gör många biodlare innan bina ska börja flyga på våren. Det gjorde jag också förr men finner det inte befogat nu längre när det blir så lite nedfall. 
 Men idag gjorde jag det på den kupa som har temp-givare monterade för att visa hur det ser ut. Nedfallet av döda bin är jämt fördelat under de sex kakgatorna. Det rör sig ungefär om så många bin som man brukar ta för ett varroaprov och de ligger på nätet torra och fina, lätta för bina själva att städa ut.



 När lådorna satts tillbaka på en ny ren botten lyfte jag av täckskivan över plasten för att kolla hur det såg ut. Det var bin över hela ytan och i övrigt rent och fint. 





   


 Plastskivan åkte av och några ramar lyftes i skattlådan för kontroll av foderläget. Ingen fara, de två bakre ramarna och de två främre såg ut som den på bilden. Det verkar vara de två i mitten som kommit till användning när foder behövts. Dessa lyftes inte upp för jag ville inte sabotera fixeringen av temperaturgivarna. 

 Innan denna operation visade temp-givarna i yngellådan lådan 13 grader till vänster och 29 grader till höger. i skattlådan  11 grader till vänster och 14 grader till höger. När jag lagt igen kupan och kollade tempen så hade den stigit några grader. De två givarna i yngellådan visade 25 grader till vänster och 31 grader till höger. I skattlådan var det 25 grader i hela lådan. 

Temperaturskillnaden  visar att det var störningen av samhället som fick bina att sprida sig upp i skattlådan. Det ska bli intressant att se vad tempen är i morgon, om den återgått till tidigare värden.

 Något yngel verkar inte finnas ännu och det tycker jag är bra så länge det är 5-6 minusgrader på nätterna.

 / Jano

 

Bisamhället inför och under vintern.

 Inför vinterns inträde är det viktigt att det föds många nya bin i augusti och september. Det är hos dessa unga bin som det sker en rad fysiologiska förändringar, vilka är av stor betydelse för samhällets övervintring. Dessa förändringar innebär uppbyggnad av kroppsreserver, sänkt vattenhalt samt ändrade enzym och hormonkoncentrationer. Under dessa förutsättningar lever ett bi i vintervila 7-8 månader, det innebär att ett bi som föds under senare halvan av augusti lever t.o.m april månad ut och de bin som kommer till världen i september lever ännu längre. 

 De bin som inte klarar vintern är de bin som jobbat en tid  ute på fältet innan invintringen. Detta beror på att de inte längre har samma förutsättningar att ändra sig fysiologiskt som ungbina och att deras livstid inte räcker hela vintern. 

 Slutsatsen av ovanstående blir att ett till synes jättestarkt samhälle vid invintringen är inte till fullo övervintringsdugligt om det inte finns yngel i samhället under augusti och september.

 När allt yngel är utkrupet och temperaturen sjunker drar sig bina ner i yngellådans nu tomma celler. Där bildas ett klot eller rättare sagt klunga av bin som sitter mer eller mindre tätt tillsammans för att på detta sätt reglera sin optimala vilotemperatur  Binas vinterklot  . Någon reglering av kupans klimat i övrigt sker inte. Samhällets temperaturreglering sker i första hand genom förändringar i tätheten av det yttre skalet på klasen av bin. Tillsammans med användandet av upplagrat fett och protein i kroppen räcker detta långt för att erhålla behövlig vilotemperatur inom klungans skal av isolerande bin. När klungans sammandragning inte längre räcker till, för att hålla behövlig temperatur, tar bina hjälp genom att förbränna foder som finns inom övre delen av klungan. 

 Den relativa fuktigheten i vinterklungan varierar mellan 50-85%. Eftersom vattenångans partialtryck är större i klungan än runt den, diffunderar vatten från klungan. Samhället kompenserar den risk för uttorkning detta medför genom att dra ihop klungan, vilket samtidigt är en del av temperaturens reglering. Bina kan även, enligt flera forskare, lagra metaboliskt vatten i mellantarm och ändtarm som vid behov avges genom transpiration. På detta sätt reglerar bina temperatur och fuktighet i vinterklungan utan något större  foder och ventilationsbehov.  Nu är det tjugo år sedan. 

 / Jano

  

Varför dör bisamhällen under vintern.

  De flesta biodlare har någon gång haft bisamhällen som övervintrat dåligt eller rent av dött. Friska bisamhällen ska inte behöva möta detta öde. Att bin har det problematiskt under vintern visar sig på olika sätt, det bildas mycket fukt, fodret räcker inte trots att de fått 15-20 kg vid invintringen och bina drabbas ofta av utsot. Vi biodlare försöker på alla möjliga vis komma på vad som är fel och har fastnat för att det är ventilationen  och för lite foder som är det största problemet. Detta har lett till alla möjliga sätt att förbättra luftutbytet i kupan. Biodlarna försöker överträffa sig själva och varandra om att få den bästa lösningen på luftomsättningen i kupan vintertid. Det är detta som visar sig i så många olika uppfattningar om hur detta problem ska lösas. Alla hävdar att deras sätt är det riktiga. 

 Ingen tycks ha reflekterat över att mycket av fukten är följden av hög ämnesomsättning. Fukten i bikupan under vintern.  Att öka ventilationen leder till ännu högre foderbehov så det blir ju ingen förbättring vad gäller foderåtgång, oftast blir följden foderbrist och bina dör av svält. Att tvinga bina försöka övervintra med hög ämnesomsättning, som enda alternativ för att överleva, rimmar dåligt med binas naturliga sätt att lösa det hela. Under den tid som bina funnits på denna planet har de utvecklat ett sätt att övervintra med ett minimum av foderbehov under vintern, då ingen verksamhet förekommer. När temperaturen är under nollpunkten kan inte bina flyga ut och  uträtta sina naturbehov utan att riskera livet. De kan visserligen lagra en viss mängd avfall i tarmen, men blir det för mycket är det stor risk att det sker en olycka. Enligt ett antal forskare använder bina ändtarmen till att lagra vatten som vid behov avdunstas genom transpiration, alltså som ett led i fuktregleringen av vinterklungan. Binas förmåga att lagra vatten på detta sätt begränsas om det samtidigt fylls på med avfall från foderintag. När innehållet i ändtarmen motsvarar 40% av biets totala kroppsvikt så utlöses tömningsreflexen. Följden blir att bina lättar på trycket inne i kupan, vilket benämnes som att bina drabbats av utsot. Varför bin drabbas av utsot. 

 Att samhället har dött fastän foder finns kvar får ofta vintern skulden för. Man konstaterar bara att det var för kallt när bina behövde flytta sig till kakor med foder. Nästa höst invintras bina på samma sätt och det förväntas ändå ett bättre resultat. Detta påminner om Einsteins definition av dumhet " Att gång efter gång göra på samma sätt och ändå förvänta sig ett annat resultat".

 Hur har då bina ordnat för att inte behöva något nämnvärt näringsintag under själva vintervilan? 

 Unga bin kan med hjälp av vitellogenin lagra upp näringsreserver i kroppens körtlar, mest i den så kallade fettkroppen som sitter under pansaret av kitin på ovandelen av bakkroppen.  De unga bina som föds under augusti och början av september konsumerar mycket pollen, vilket är råvaran till denna reservproviant. Det betyder att bina måste ha tillgång till pollen under hösten. Finns inget att hämta ute så har bina lagrat upp i flera kakor under sommaren som nu kommer till användning. Denna näringsmix av fett och proteiner har samhället alltid tillgång till främst genom unga bin.

 Vitellogenin är också inblandad i ambinas tillverkning av fodersaft samt befrämjar immunförsvar och livslängd. Vitellogenin lär också ha inverkan på fördelningen av arbetet mellan olika åldersgrupper av bin.

 För att kunna bevara behövlig temperatur har bina tillgång till vaxkakor . Även binas instinkt att samla ihop sig i en klunga bidrar till att isolera sig mot vinterkylan. Denna viktiga funktion för binas välmående under vintern glöms bort i många fall.  I utbildningen behandlas tydligen inte detta alls. Hur det är på kurser i biodling vet jag inte, men i Bitidningens tips inför invintringen nämns  ingenting om vinterklungans funktion. Binas vinterklot 

 Det går ju att invintra bin hur som helst och de kan överleva om man har tur. Men det gäller mer för samhället än att endast överleva. De flesta av bina som var med vid invintringen ska vara med efter vintern, friska och pigga på att ta itu med vårens uppdrag.

 Bisamhällen invintras i regel så att deras enda sätt att reglera sin behövliga temperatur måste ske genom ämnesomsättningen. Man undrar med ett stort VARFÖR???

 Så länge detta felaktiga sätt att övervintra bisamhällen lärs ut, och underblåses av fantasier som florerar i olika forum, så slipper vi inte vinterdöda bisamhällen. Det tråkiga är att det drabbar i första hand de nya biodlare som litar på vad de fått lära. Dessa nybörjare får ofta en jobbig start på det som var tänkt vara en rolig och givande hobby.

 Ha det gott så länge önskar Jan-Uno.

 

En titt i kupan med temperaturmätningar.

Hej! 

 Temperaturen i kupan har legat i stort sett konstant sedan början på mars. Huvuddelen av klungan sitter fortfarande kvar i högra delen av yngellådan där det är 30 grader varmt. Rakt ovanför i skattlådan med fodret är det 15 grader kallare. Det är även en markant skillnad på värmen i yngellådan. I den vänstra delen är det bara 18 grader och vänstra delen av skattlådan lite över 12 grader.  Ute var det  lite över 5 grader i dag.


 

 När jag lyfter av locket så ser man inte ett enda bi häruppe. Det betyder att det mesta av fodret är fortfarande orört. Det fantastiska är att bin invintrade på detta sätt tål en hel del störning utan att reagera. Tempgivarna är fixerade på ståltrådar som är nedstuckna mellan ramarna i mitten. Givarna sitter ner på halva ramen med avstånd mellan dem som bilden visar.  I yngellådan är de monterade på samma sätt.

 Bina har inte visat sig ute än, men när de gjort det ska jag lyfta av skattlådan och kolla om det kan vara yngel i yngellådan med de temperaturer som visas. Men jag tror det måste vara varmare i hela utrymmet innan bina vill att drottningen ska börja med denna sysselsättning. Men vi får se då hur det ser ut.

 Ha de bra så länge önskar Jano.


Testkuporna i mitten på mars 2018.


 Hej! Nu är vi nästan inne i mitten på den första vårmånaden. I backsluttningen där jag har mina bikupor har snön smält bort. Flustren är vända mot väster och om solen skiner  så lyser eftermiddagssolen in på dem. Några bin har inte varit synliga ute än, de tycker det är lite för kyligt.  Det har varit 4-5 grader varmt ett par dagar nu med plusgrader även på nätterna. Men det är inga temperaturer som lockar ut bina och är visst bara tillfälligt, för nordliga vindar med minusgrader även dagtid lär vara på väg.

 I går var jag ute och lyfte av huvarna på mina små övervintringstester. Det är alltid spännande att se hur läget är hos dem. Särskilt denna gång var jag nyfiken på hur HLS-lådans invånare klarat missödet med honungsfodringen.Bilden här till höger visar lådorna från baksidan. Det är lådan med fem LN-ramar till vänster och den mindre med fyra HLS-ramar till höger. 

 I LN-lådan syns inte så många bin från detta hållet men i HLS-lådan med sina grundare ramar räcker klungan igenom hit också. 

 Från flustersidan sett så sitter bina fint i båda lådorna. På grund av det tillfälligt mildare vädret så har klungan i båda lådorna lösts upp lite  och det ser ut som det finns mycket bin. Bina i HLS-lådan verkar inte tagit någon större skada av missödet med honungsburken. De har ännu inte tagit den ena ytterramen i besittning. Det syns dåligt på displayen men termometern visar att det är 20 grader varmt mitt i lådan.

  I LN-lådan fyller bina ut alla fem ramarna. Där är temperaturen 17 grader i övre delen av lådan. Givaren sitter här bara 5 cm ner mellan ram 2 och 3 från höger sett från detta hållet.



 En titt ner i foderhålet i HLS-lådan visar att bina sitter en bit ner mellan ramarna. Den svarta ormen är kabeln ner till givaren som registrerar temperaturen i mitten på lådan.





  

 Till sist en bild på ytterramen i HLS-lådan som några bin har börjat kolla fodertillgång på. De verkar nöjda med vad de upptäckt, så det behövs ingen stödfodring mera förrän de varit ute, om det nu inte blir ett bakslag med vinter ytterligare flera veckor. 


  Hälsningar från Jano. 


 

Stort intresse för biodling.

 Hej!

 Intresset för biodling verkar vara väldigt stort. Det är glädjande för det finns för lite bin och vi behöver bli många fler som ägnar sig åt denna fantastiska sysselsättning.

 På bloggo.nu, som jag använder för mina skriverier, finns över 100000 bloggar om allt möjligt. Min blogg om biodling har flera gånger varit den mest populära och befinner sig oftast bland de 25 mest besökta.  

/ Jano 

Om stödfodringen av testkupan med hls-ramar.

 För tre dagar sedan hade bina gjort slut på den första burken honung. Det är lika bra att de får en till tänkte jag och gav dem en 500 grams burk denna gång. När jag kollade idag var även denna burk tom. Men bina hade inte tagit hand om så mycket av detta. Honungen hade antagligen lämnat burken för fort. Det rann honung ut genom flusteröppningen och den lilla bottenplattan inne i lådan var täckt av ett lager honung. Vad kunde detta bero på? Efter att ha funderat lite så kom jag på att formen på burken är olika. Eftersom honungen var av samma sort och temperaturen i kupan lika, så måste den lilla burkens rakare sida utan utbuktningen ha spelat roll. Honungen gled tydligen ut lättare fastän det var samma nät med 1,5 mm maskor vid båda tillfällena.

 Bina verkar inte ha tagit någon skada av missödet men det kan vara på sin plats med en VARNING!!  Vid stödfodring med honung i upp och nedvänd burk med endast nät för öppningen så använd bara burkar med smalare hals än burken i övrigt. Risken finns att den annars töms okontrollerat.  

Nu hade jag inte kameran med så det blev inga bilder idag. Det blev utdragning av bottnen och avskrapning av honungen samt rengöring och återmontering. Bara 10-15 bin fanns bland  honungsgegget så det verkar inte ha varit så många som råkat illa ut. Om ungefär en vecka är tiden för den månatliga inspektionen och det ska bli intressant att se hur detta lilla bisamhälle klarat detta äventyr. Bin är riktiga överlevare om de får rätt förutsättningar men detta blev kanske lite för mycket för dem.

 






  Bilden visar testlådan vid infodringen i augusti.Bina drog då ner 4 kilo socker i löst i 2,5 liter varmvatten. Problemet tycks vara att bina kan inte få till en fungerande vinterklunga med så lite bin. De får helt lita till ämnesomsättningen för att hålla behövlig temperatur och har inte plats att lagra så mycket foder som behövs för detta. De skulle nog inte tacka nej till en varmare dag nu, så de kan flyga ut.

 / Jano.



Fortsättning på stödfodring av testkupan med hls-ramar.

 

 Nu har det gått en vecka sedan jag satte en honungsburk över foderhålet som stödfodring. Det var den 26/2 som jag beslutade att ge det lilla samhället stödfoder med hjälp av honung i burk. Vid koll nu i dag den 4/3 var burken tom. 

 Innermåttet på lådan är bara 16 gånger 16 cm i fyrkant och 40 cm hög. Detta gör att binas klunga täcker hela utrymmet i sida och finns mitt under foderhålet nu när fodret är slut i mittenramarna. 

 Burken byttes ut mot en ny fylld tillsvidare. Hoppas snart kylan ger med sig så det går att öppna lådan och kolla fodermängd.

 / Jano




Temperatur i kupan februari 2018.

 I vinter verkar februari ha blivit den kallaste månaden här i Halland. Som synes av diagrammet kallast i slutet med kalla nätter ner till 15 grader och även minusgrader dagtid. Det var även en kallare period i början på månaden och mars verkar starta med samma kyla.

 Förra månadsskiftet öppnade jag kupan för att visa foderstatus. Detta orsakade en temperaturhöjning i yngellådans vänstra del ( blå kurva) som varade ett par dagar, varefter temperaturen åter sjönk.

 Klungan med bin påverkar nu  den gula givaren stadigt strax under 30 grader. Från mitten av månaden har bin flyttat över helt till den högra (norra) delen av yngellådan där den gula givaren sitter. På det sätt som den blå kurvan beter sig, nu i slutet på månaden, så finns inte mycket bin kvar i den vänstra (södra) delen av yngellådan.

 Grön och röd kurva visar temperaturen i skattlådan där fodret finns. Där ligger temperaturen rätt stilla runt 10 grader. Mellan dag 6 och dag 8 sjönk värmen i övre lådan ner till 7 grader i den vänstra (södra) delen. Detta på grund av köldknäppen som även påverkade vänstra delen av yngellådan (blå kurva). De sista dagarna sjunker temperaturen även i skattlådans vänstra del. Samtidigt höjs värmen till höger i skattlådan ( röd kurva), vilket visar att bina nu tänker dra sig uppåt och börja använda fodret när det är kallare ute. När jag kollade i går så hade den röda kurvan stigit ytterligare och var uppe på 18 grader, en markant förändring. I dag den 2 mars visade röd givare 23 plusgrader så nu har ett gäng bin verkligen beslutat sig för att förvärma fodret så de slipper äta det kallt. Hittills har bina klarat sig med upplagrade kroppsreserver och biklungans isolerande effekt i de i stort sett tomma vaxkakorna i yngellådan. 

/ Jano