Visar inlägg från april 2016

Tillbaka till bloggens startsida

Dragbinas yngellåda efter delningen.

 Dragbinas yngellåda kontrolleras 6 dagar efter delningen av samhället. Den märkta tillsatta yngelramen lyfts upp och alla drottningceller rivs utom en eller två stora fina på gränsen till täckning. Att 6 dagar ska ha gått innan denna procedur beror på att efter denna tid finns inget yngel kvar som bina kan dra upp drottningar av. Det går även att vänta några dagar till, men överflödiga drottningceller måste vara borttagna ett par dagar innan dess invånare befaras färdiga att krypa ut. Bina börjar sin drottningtillverkning med en larv som är nykläckt ur ägget, så den nya drottningen kan vara färdig redan 11 dagar efter att delningen gjordes.

 Om dåligt väder sätter stopp för öppning av samhället, inom 6-10 dagar efter delningen, kan flustret förses med ett spärrgaller under några dagar. Om samhället skulle vilja svärma med den först färdiga drottningen så får de inte henne med sig. Svärmen utan drottning sätter sig lågt i en buske i närheten och begrundar sitt öde. Efter ett tag flyger de tillbaka till kupan de kom i från och hjälper drottningen riva upp övriga drottningceller och avlägsna innehållet. Den tillfälliga spärrningen tas bort efter några dagar så drottningen kan komma ut på sin parningsflygning. Även drönarna har ju varit instängda och behöver komma ut. Spärrgaller framför flustret kan ju även användas om man inte anser sig ha tid att reducera antalet celler överhuvudtaget, men  ska  bort så snart det inte behövs.

 I samband med sanering av överflödiga drottningceller skattas och slungas den fulla skattlådan. Den ersätts med en ny låda utbyggda och mellanväggar som sätts närmast yngellådan. Den ännu ej fyllda befintliga skattlådan ställs överst. Nu när det inte finns någon  äggläggande drottning i kupan behövs inte spärrgallret förrän den nya drottningen är äggläggande  om ca. 3 veckor.

 Nu finns inget öppet yngel längre och bina kan lägga all sin energi på nektarinsamling. Även de arbetslösa ambina börjar fältarbeta tidigare än om det funnits öppet yngel i samhället.Om man vill samla pollen är det läge  nu. Fastän inget öppet yngel finns drar bina hem mycket pollen som lagras upp i kakorna. De flesta av dessa pollenkakor måste bytas ut mot utbyggda när den nya drottningen har börjat sin äggläggning. 

 Tre veckor efter delningen finns inget yngel kvar i kupan. Varroan får ett avbräck i sin fortplantning och de som finns sitter på bina. I samband med skattning ger detta ett utmärkt tillfälle att spreja bina på ramarna med 15%-tig mjölksyralösning. En sådan behandling ger ett nästan varroafritt samhälle under den tid som de blivande vinterbina föds upp. I samband med denna manöver kan spärrgallret åter läggas tillbaka över yngelrummet om det inte använts hela tiden.

 I fortsättningen har man bara att skatta och varva de två skattlådorna varannan vecka så länge det finns drag. Höjden på samhället blir bara tre LN-lådor ,om detta ramformat används. Det blir väldigt lättarbetat. Orkar man inte lyfta hela lådan är det lätt att, efter avborstning av bina,plocka ramar över i en transportlåda med lock.

Avläggaren med den gamla drottningen skriver jag om nästa gång.

 Mvh. Jano

 

 

Delningen av bisamhället.

 Under april och maj utökas bisamhället med ramar och lådor i takt med tillväxten. Med en intervall på 7-10 dagar ges plats för drottningen att lägga ägg och för lagring av den energi i form av honung som inte förbrukas direkt av bina.Det är under tiden fram till månadsskiftet maj-juni som samhället ska byggas upp till full styrka och lite mer. Detta gäller här där jag har min biodling och kan variera beroende på var i landet biodlingen bedrivs.

 I början av juni månad, med variation på ett par veckor åt ena eller andra hållet,står samhället med två yngellådor och två skattlådor om våren varit fin. Instinkten att föröka sig genom svärmning börjar närma sig och den bör nu utnyttjas för bättre lönsamhet i företaget. Äggläggningen måste minska för att det inte ska bli för stort överskott av sysslolösa dragbin när draget är slut. 

 Nu är alltså rätta tiden för ett radikalt ingrepp i samhället. Skattlådorna lyfts av och den yngellåda där drottningen finns ställs på en egen botten vid sidan om den ursprungliga kupan. Ramarna i yngellådorna möbleras om så att det mesta av det täckta ynglet och en ram med spätt yngel och ägg får vara kvar på ursprungsplatsen. Denna ram med spätt öppet yngel kan  tas från ett samhälle man vill dra upp drottningar från.Resten av det öppna ynglet får stanna kvar i drottningens låda. Därefter borstas bin från några yngelramar ner i drottninglådan, den blir annars för fattig på bin när alla dragbin flyger in i det nu drottninglösa modersamhället vid återkomsten från sina utflykter. Eftersom  drottningen inte har några dragbin till sitt förfogande den första veckan, måste det även finnas foder,pollen och vatten i drottningens låda. Vatten kan sprejas direkt på en utbyggd ram eller ges på samma sätt som drivfoder med en honungsburk i foderbrädan. 

                                       Ett bra sått att förse ett bisamhälle med vätska eller drivfoder                                               

Drottningavläggaren får  nu stå så någon vecka. På grund av brist på dragbin  de närmaste dagarna, kommer drottningen att tillfälligt dra ner på äggläggningen. Samtidigt är en eventuellt kommande svärmning  förhindrad. 

 Modersamhället få behålla skattlådorna. Denna del av samhället är nu drottninglös men  bina sätter nästan omgående igång med att bygga drottningceller runt några späda larver på den tillsatta yngelkakan och mata dessa med specialfoder.

 Modersamhället står nu på en yngellåda och två skattlådor varav den ena är färdig för slungning i mitten på juni.

 Drottningen har bara sin yngellåda tills vidare. Det delade samhället får nu vara i fred minst sex dagar.  Dragbinas yngellåda efter delningen.  Drottningens låda efter delningen 

 Hälsning från Jano.

  

Svärmförhindring.

 Bisamhällen som förbereder svärmning arbetar dåligt. De bygger inte med någon reda utan förstör ofta kakorna  genom att bygga drönare och drottningceller. Flygaktiviteten blir mindre och därmed insamlingen av nektar för honungstillverkningen.

De flesta förståsigpåare när det gäller bin har många olika förklaringar till varför bina svärmar. Det är starka samhällen, det är svaga samhällen, mycket eller lite mat, dåligt eller bra drag, väderleken ,drönarna, binas livslängd,drottningens produktion av feromon mm.

 Detta har lett till en massa irrationella åtgärder för att förhindra bina att svärma. I de flesta fall hämmar dessa åtgärder honungsproduktionen. Det är inte lätt att motarbeta en naturlig företeelse utan problem. Den naturliga svärmningen är ett resultat av binas fortplantningsteknik. Genom olika körtelaktivitet i de olika åldersgrupperna får svärm och modersamhälle automatiskt rätt bin för rätt funktion. Denna sortering av bina kan biodlaren aldrig åstadkomma. Men man kan komma bra nära idealet genom åtgärd innan natursvärmen går ut.                                

 Bisamhället är moget för delning när följande faktorer uppfyllts. Vårutvecklingen har nått sin kulmen. Det finns ett överskott av bin som producerar vax. Det finns gott om parningsdugliga drönare. I södra delen av Sverige är senare delen av maj och hela juni bäst lämpad för full utveckling av både svärm och modersamhälle.Dessa första drottningceller är framställda av en harmonisk organism helt inställd på en naturlig formering. Om inte de yttre förhållandena passar vid tidpunkten för svärmens utgång, så avbryter bina processen. Det är inte ovanligt att väderleks- och dragförhållanden kan få bina att riva även täckta drottningceller.

Så länge biodlaren försöker förhindra svärmningen, genom att hindra deras förberedelser, så förblir samhället i ett tillstånd av obalans. Att fortlöpande förstöra drottningceller är ingen metod för att få en bra honungsskörd. 

 Att svärma ingår i binas överlevnad som art. Det ska man  inte försöka förhindra utan utnyttja. V i måste acceptera svärmningen som en naturlig företeelse och begränsa våra åtgärder till att förhindra att  svärmar försvinner. Det bästa är att dela samhället kontrollerat genom att avlägsna drottningen strax innan bina själva kommit på att de börjar få svårt att hålla i hop. Här i Halland är den rätta tiden för delningen i början på juni. Då har ett normalt samhälle i regel kommit upp i full styrka och någon ytterligare yngeluppfödning behövs inte en månad framåt. 

 Genom att avbryta yngling mitt i den bästa dragperioden sparas energi för samhället. Samtidigt är det ett sätt att slippa problemet med svärmar och Att öka honungsskörden. . Sammanhängande yngelproduktion hela säsongen ger bina problem vid övervintringen. Även varroan gynnas om inte bina tillåts ha sin yngelfria period under försommaren.

 Alla fördelar som bina har genom en yngelfri period på försommaren är kanske orsaken till att de svärmar.

 Inom kort ska jag beskriva hur delningen av samhället går till. Delningen av bisamhället. 

 Ha det bra så länge önskar Jano.

Att öka honungsskörden.

 Det finns olika spekulationer om hur det går at få ökad honungsskörd. Ett påstående är att flera bin ger mera honung. Det kanske kan stämma om antalet samhällen ökas. Då vore det ju konstigt om inte den sammanlagda skörden blir större. Skulle skörden öka med flera bin i samma samhälle krävs vacker väder och bra drag de flesta av sommarens dagar och det är vi inte vana vid. 

  Att utnyttja binas olika livscykler skrivs och pratas det inte mycket om. Ändå är det, enligt min åsikt, det enda som ger ett bra resultat.Det handlar om att spara energi för bina och styra dem att jobba med det som är viktigt för stunden.

 För att bisamhället överhuvudtaget ska kunna producera ett hyfsat överskott krävs att det kommer ur vintervilan i god kondition och kommer igång tidigt på våren. Här spelar invintringen och binas välmående under vintern och tidig vår stor roll.

 En annan faktor är att yngeluppfödningen är störst när draget är bra. Det är bara det kruxet att äggen som drottningen lägger vid bra drag blir inte dragbin förrän sex veckor efter att ägget lagts. 

 Bin är arbetsamma varelser. Finns inte tillräckligt jobb i ett visst yrke är de inte främmande för andra jobb. Yngre bin verkar inte deppa om det inte finns tillräckligt att göra som barnskötare t.ex. Efter lite omskolning hugger de i där det behövs. Den högre honungsskörden, i ett samhälle utan yngel att mata, beror säkert till viss del på att arbetsstyrkan blir större ute på fälten medan energiåtgången i samhället blir betydligt mindre.

 Ett ungt bi,som inte har matat yngel, verkar också leva betydligt längre som dragbi.

 Slutsatsen av ovanstående blir att äggläggning i juni månad resulterar i en massa bin som inte  kan bidra till någon större nektarinsamling när draget nästan är slut i juli. Några bra vinterbin blir de inte heller, de är för gamla för att överleva vintern De kommer för sitt eget uppehälle endast att förbruka av den insamlade honungen. Drottningen har också slösat med sitt spermieförråd i onödan.

 En yngelfri period på försommaren är ett plus på många vis där som endast finns sommardrag. Det är inte bara honungsskörden som blir större. Varroan får problem med fortplantningen och samhället kan effektivt behandlas med mjölksyra innan den nya drottningen blir äggläggande. Detta i sin tur ger friska vinterbin som inte har angripits nämnvärt av varroa under sin yngelperiod. En ytterligare fördel är att de bin som invintras är alla födda under senare delen av juli och augusti. Dessa bin har inga problem med att överleva vinterns påfrestningar. 

 Dessutom slipper man problem med svärmning och får en ny drottning, eller flera om man vill.

 Hälsningar från Jano.

 

Svärmningens orsaker.

 Hej.

 Nu är vi snart framme vid den tiden då bina kan tänkas svärma. Varför gör de på detta viset kan man undra. Det är många som har funderat över detta fenomen och kommit fram till olika slutsatser. 

 En teori är att svärmningen är helt onaturlig för bina. Man påstår då att det är växlingarna mellan varm och kall samt torr och fuktig väderlek på våra breddgrader som tvingar bina att svärma. Onaturligt eller ej så är dock svärmningen en nödvändig förutsättning för att bina ska överleva som art, vilket de gjort i många miljoner år utan människans ingripande.

 Ett annat påstående är att ett överskott av ambin i förhållande till yngel skulle vara orsaken till att bisamhället förbereder sig för delning. Detta tillstånd skulle innebära att bina anlägger drottningceller för att ambina ska få användning för sin producerade fodersaft. En drottningcell matas ju med ett överskott av den varan.

 Men det finns ju ett överskott på ambin även på hösten utan att det framkallar svärmning. Därför kan det inte stämma att för många yngelvårdare skulle vara orsaken. Det går ju även att förhindra svärmning genom att dränera samhället på dragbin. Detta minskar ju inte antalet unga bin , men ändå river bina påbörjade drottningceller  när samhället i helhet blir mindre.

 Att det finns ett överskott av yngelvårdande bin i ett samhälle som vill svärma är ju en följd av tidigare  förberedelser för samhällets delning. Genom drottningens nedbantning och minskade äggläggning föds för lite yngel som behöver matas.

 En orsak som kan starta bisamhällets behov av delning sägs vara brist på feromoner. Det är en vanlig uppfattning att brist på den sammanhållande substans som drottningen utsöndrar blir för liten. Det påstås att en bra drottning inte kan producera mera feromon än som behövs för att hålla i hop ett bisamhälle med ca. 50-60000 bin. Blir samhället större utlöses säkringen och efter några dagar går drottningen ut i svärm med ungefär hälften av samhällets bin.

 Det finns ju samhällen som kan bli jättestora utan att svärma. Finns där biträdande producenter av feromon? Vi kan konstatera att drottningen lägger ägg, alltså kan produktion av feromon kopplas till äggläggningen. I så fall kan äggläggande arbetsbin hjälpa till med feromonet. Det finns tankegångar om att svärmtröga bisamhällen har den egenheten att de lätt utvecklar äggläggande arbetsbin. Det skulle i så fall innebära att drönarna i sådana samhällen har andra mödrar än drottningen.

 Ja det finns en hel del att fundera över vad gäller binas beteende tycker  Jano.


Utökning och skiftning av lådor.

 Nu har det gått 10 dagar sedan vårundersökningen.  Dagens väder var lämpligt för kontroll av läget i kupan. Solen strålade från en klarblå himmel och temperaturen steg till 14 plus i skuggan.

 

I kupan är det nu full värme i båda lådorna. Det är bara den undre högra som ligger ett par grader efter. Det beror på att luften utifrån sugs in i den kanten på flustret och att trafiken ut och in i huvudsak sker i den andra delen av flustret. 

 Det har hänt en del sen den 11 april Nu fanns sex ramar fulla med yngel i den övre lådan och drottningen hade även varit i den nedre lådan och där fanns 3 ramar med yngel i överkanten.

 

 Här kommer att hända saker den kommande veckan. Båda lådorna fylldes med ramar och skiftades så att drottningen lättare ska fylla båda lådorna med yngel. Även denna gång togs ett par foderkakor bort och ersattes av mellanväggar. 

 Vid nästa genomgång om ca. en vecka åker åtminstone  en skattlåda på. 

 

 Hälsning från Jano i Halland

 

 

Kontroll för utökning.

Det är viktigt att fortlöpande under april och maj ha kontroll så att samhället inte lider brist på utrymme. När drottningen kommit igång riktigt med äggläggningen kan hon lägga ett par tusen ägg om dygnet. Det behövs också jobb till byggbina med att bygga ut mellanväggar. För att lagra det överskott  i honungsproduktionen, som bina inte direkt behöver för egen del, måste också utrymme vara tillgängligt.

 En lågnormalram, full med täckt yngel på båda sidor, ger ca. 5000 nya bin inom de närmaste två veckorna. Dessa nya bin behöver då ca tre gånger så mycket utrymme som när de låg packade sida vid sida i cellerna. 

 Om det vid genomgången av ett samhälle finns 4-5 heltäckta fulla yngelramar så måste biodlaren inse vad som kommer att hända och vara beredd att öka utrymmet i tid. 

 Har bina inte hela tiden utrymme för sin verksamhet på alla plan, så avstannar verksamheten och bina börjar förbereda sin egen delning av samhället. Följden blir att drottningen tar halva samhället och mycket av energiförrådet med sig ut i en svärm.

 Bin som svärmar är ett fantastiskt skådespel, men det kan vara förenat med mycket jobb att få dem tillbaka. Svärmen sätter sig i regel högt och svåråtkomligt. Lyckas inte infångandet så är bina och en stor del av den blivande honungsskörden från det bisamhället förlorad.

 Nu har det gått en vecka sedan jag gjorde vårkontrollen.  En intervall på åtta till tio dagar är en lämplig tid mellan kontroller av samhällets utveckling och behov av åtgärd. Därför  går jag nu och väntar på en dag som vädermässigt lämpar sig för ett ingrepp i kuporna.

 Hälsning från Jan-Uno 

Övervintring av små samhällen April 2016.

 Det var fint väder  även i dag , 17 grader varmt. Några dagar framåt ska det bli betydligt kallare och regn. Därför tänkte jag att det är lika bra att få ner de små samhällena i horisontalläge. Detta är tredje vintern med lyckade försök med övervintring av supersmå samhällen. Det visar att det på ett säkert sätt även går att övervintra överblivna drottningar om bina tillåts övervintra efter sitt eget upplägg med en fungerande vinterklunga under ett väl behandlat foderförråd. De behöver varken mycket foder eller värmeisolering. Några extra drottningar behövs inte för tillfället så de får utvecklas som de vill så länge.

      Den oisolerade lådan innan öppning. Huven avtagen.

Det fanns yngel mitt på två ramar i detta lilla samhälle. de hade även gott om foder kvar ca 2 kg i den övre delen av ramarna. Lådan öppnades och alla ramarna lyftes över i en i en vanlig lågnormallåda som avdelades med en mellanvägg. 

 Avläggaren i sin nya låda.



 Det lilla samhället som haft en huv av frigolit har faktiskt förbrukat mera foder och bina har suttit i en lösare klunga i vinter. Det verkar faktiskt som det är en fördel för binas vintervila att inte vara allt för väl avskärmade från yttervärlden. 

 Här verkar vara flera bin i detta samhälle. Det är bara som ser ut för det syns inte ett enda bi från andra hållet.

 I denna låda fanns bara ett litet område med täckt yngel mitt på en ram. Det fanns ungefär ett kilo foder kvar. 

 I de två yttre ramarna finns  foder i övre delen som bilden visar. Det mörka området visar var ynglet fanns i nedre delen vid invintringen.  

 

De två små övervintrarna efter dagens operation. lite olika kupor men man tager vad man haver.

 Vårhälsning från Jano.





 

Taggat med: 

Den riktiga vårundersökningen.

 Hej igen.

 Det är nu en vecka sedan det gjordes en snabb titt i kuporna. I dag har de,efter en kylig natt, blivit varmt och lugnt. Solen skiner från en molnfri himmel och temperaturen kämpar sig upp mot 15 grader. Ett sådant tillfälle får man bara inte missa. Nu går jag ut i bigården för årets första riktiga samvaro med bina. När jag kommer tillbaka hit ska ni få veta hur det ser ut i kuporna.

 Det var en skön eftermiddag, som högst var temperaturen uppe på snudd 18 grader. Bina flög friskt och kom hem med pollen i stora lass. Vattenhämtarna var också igång med att flyga hem vatten från vår trädgårdsdamm. 

       

Det är  avläggaren som har visat oss vilka temperaturer de har haft i sina lådor under vintern som ska kollas.  De har nu gasat på så det är ungefär lika varmt överallt i båda lådorna. Det syns dåligt på bilden men temperaturgivarna visar 34-35 grader alla utom den högra i den undre lådan som ligger ett par grader lägre. Antagligen sugs luft in i den ändan på flustret och ut i motsatta. Det syns på binas trafik också, Det är den kupan som är närmast kameran och bina flyger mest ut och in i bortre delen.

             

    På den vänstra  bilden ovan har jag lyft den övre lådan åt sidan. I den undre lådan finns gott om bin men inget yngel och inga ägg heller. Pollen var indraget i de två främre ramarna och den bakre ramen var ungefär halv av foder. Jag utökade här med endast en utbyggd ram framför foderramen där bak. Den övre lådan lyftes tillbaka och plastskivan togs bort. De två främsta ramarna var fulla med foder. Därefter tre ramar med yngel i alla stadier, t.o.m några ungbin som kröp ur sina celler. I d en bakersta ramen var också en del foder kvar.                                                                          

      

  Även denna låda fick en utbyggd ram till framför den bakre foderramen. Nu har samhället sju ramar i varje låda och drottningen har gott om plats att lägga ägg. Hon finns med mitt på den vänstra bilden ovan men bilden  är lite liten för att hon ska synas i vimlet. På den högra bilden ovan kryper hon uppe vid listen med en blå prick på mellankroppen.  Med största sannolikhet finns hon i undre lådan vid nästa inspektion om ca en vecka- 10 dar. 

Samhället läggs igen och på samma sätt kollas alla samhällena upp och får någon eller några utbyggda ramar om de anses behöva. Testavläggarna kollade jag inte idag men under veckan som kommer ska dessa flyttas över till horisontalläge i vanliga lådor. Jag återkommer då.

 Hälsning från Jano.

Bisamhället under våren.

 Uppbyggnaden av bisamhällets  styrka efter vintern sker, i södra tredjedelen av vår  avlånga land, under april och maj. Detta ska stimuleras med tillförsel av energi och utökning av utrymmet i den takt som krävs, beroende på vad det finns för stora nektarkällor att bearbeta under den kommande sommaren. Råvarorna till yngeluppfödningen är pollen, nektar och vatten. För det mesta brukar dagarna vara lämpliga för flygturer och vårlökarnas pollen kan tas tillvara. Det finns även pollen i kupan som bina lagrat i ramarna under förra årets sensommar, som används om vädret förhindrar utflykter. Kolhydraterna fås nu till en början av det foder och den honung som samhället lagrade upp under hösten. Har bina fått övervintra enligt sitt eget upplägg så finns det mesta av detta kvar och används nu tills det blir varmare och nektar finns att hämta ute. Det riktiga nektarflödet startar med sälgens blomning. Vid bra väder är det inga problem för bina att hitta vatten ute. Skulle däremot vädret bli kallt och blåsigt måste biodlaren assistera och vid behov erbjuda drivfoder där vattenbehovet också blir tillgodosett.

      

   För drivfodringen används en honungsburk med några hål borrade i locket. Denna fylls med hälften socker eller honung och hälften varmvatten i en 50%-tig lösning. En sådan fodergiva ett par gånger i veckan håller igång yngelproduktionen vid dåligt väder på våren. Burken vänds upp och ner i hålet på den speciella foderbräda som gjorts för ändamålet. Denna täckbräda används även vid behandling  av samhället mot varroa med myrsyra. Den extra skivan i mitten gör att burken inte ligger an mot ramarna. 

 För yngeluppfödningen behövs också värme. 33-35 grader behöver ynglet för att utvecklas normalt. Denna värme alstrar bina med sina vingmuskler (thorax). Dessa muskler kan sättas i vibration utan att vingarna rör sig. Bränslet är sockerfoder eller honung. Biodlaren kan hjälpa bina genom  att förbättra isoleringen över täckskivorna om det är trågkupor som används. Under vintern ska det ju inte vara för mycket av den varan.

 I min biodling invintras bina på två våningar lågnormal, med antal ramar efter yngelmängd. I slutet på mars eller början på april finns ett litet yngelnäste i nedre delen av den övre lådan. Den undre lådan är i regel tom på yngel vid denna tid.Därför är det lämpligt att vid foderkontrollen lyfta av den övre lådan och byta ut de äldsta och mörkaste kakorna i underlådan mot ljusa utbyggda. Det blir en smidig förnyelse  av yngelrummets vaxkakor, som bina använt under förra säsongen och även haft sin vinterklunga på under den gångna vintern. Efter mitten av april växer samhället starkt och det gäller att hänga med i svängarna med utökning av utrymmet för äggläggning och yngeluppfödning.Bäst är att utöka i takt med samhällets utveckling, därför är det lagom att kolla upp samhällena en gång i veckan under april och utöka med några ramar i taget. In i maj tar jag till utökning med hela lådor även med outbyggda kakor. Då sätts även drönarram in i samhället för att fånga upp varroakvalster.

Mvh Jano

 


 

Äldre inlägg