De flesta biodlare har någon gång haft bisamhällen som övervintrat dåligt eller rent av dött. Friska bisamhällen ska inte behöva möta detta öde. Att bin har det problematiskt under vintern visar sig på olika sätt, det bildas mycket fukt, fodret räcker inte trots att de fått 15-20 kg vid invintringen och bina drabbas ofta av utsot. Vi biodlare försöker på alla möjliga vis komma på vad som är fel och har fastnat för att det är ventilationen  och för lite foder som är det största problemet. Detta har lett till alla möjliga sätt att förbättra luftutbytet i kupan. Biodlarna försöker överträffa sig själva och varandra om att få den bästa lösningen på luftomsättningen i kupan vintertid. Det är detta som visar sig i så många olika uppfattningar om hur detta problem ska lösas. Alla hävdar att deras sätt är det riktiga. 

 Ingen tycks ha reflekterat över att mycket av fukten är följden av hög ämnesomsättning. Fukten i bikupan under vintern.  Att öka ventilationen leder till ännu högre foderbehov så det blir ju ingen förbättring vad gäller foderåtgång, oftast blir följden foderbrist och bina dör av svält. Att tvinga bina försöka övervintra med hög ämnesomsättning, som enda alternativ för att överleva, rimmar dåligt med binas naturliga sätt att lösa det hela. Under den tid som bina funnits på denna planet har de utvecklat ett sätt att övervintra med ett minimum av foderbehov under vintern, då ingen verksamhet förekommer. När temperaturen är under nollpunkten kan inte bina flyga ut och  uträtta sina naturbehov utan att riskera livet. De kan visserligen lagra en viss mängd avfall i tarmen, men blir det för mycket är det stor risk att det sker en olycka. Enligt ett antal forskare använder bina ändtarmen till att lagra vatten som vid behov avdunstas genom transpiration, alltså som ett led i fuktregleringen av vinterklungan. Binas förmåga att lagra vatten på detta sätt begränsas om det samtidigt fylls på med avfall från foderintag. När innehållet i ändtarmen motsvarar 40% av biets totala kroppsvikt så utlöses tömningsreflexen. Följden blir att bina lättar på trycket inne i kupan, vilket benämnes som att bina drabbats av utsot. Varför bin drabbas av utsot. 

 Att samhället har dött fastän foder finns kvar får ofta vintern skulden för. Man konstaterar bara att det var för kallt när bina behövde flytta sig till kakor med foder. Nästa höst invintras bina på samma sätt och det förväntas ändå ett bättre resultat. Detta påminner om Einsteins definition av dumhet " Att gång efter gång göra på samma sätt och ändå förvänta sig ett annat resultat".

 Hur har då bina ordnat för att inte behöva något nämnvärt näringsintag under själva vintervilan? 

 Unga bin kan med hjälp av vitellogenin lagra upp näringsreserver i kroppens körtlar, mest i den så kallade fettkroppen som sitter under pansaret av kitin på ovandelen av bakkroppen.  De unga bina som föds under augusti och början av september konsumerar mycket pollen, vilket är råvaran till denna reservproviant. Det betyder att bina måste ha tillgång till pollen under hösten. Finns inget att hämta ute så har bina lagrat upp i flera kakor under sommaren som nu kommer till användning. Denna näringsmix av fett och proteiner har samhället alltid tillgång till främst genom unga bin.

 Vitellogenin är också inblandad i ambinas tillverkning av fodersaft samt befrämjar immunförsvar och livslängd. Vitellogenin lär också ha inverkan på fördelningen av arbetet mellan olika åldersgrupper av bin.

 För att kunna bevara behövlig temperatur har bina tillgång till vaxkakor . Även binas instinkt att samla ihop sig i en klunga bidrar till att isolera sig mot vinterkylan. Denna viktiga funktion för binas välmående under vintern glöms bort i många fall.  I utbildningen behandlas tydligen inte detta alls. Hur det är på kurser i biodling vet jag inte, men i Bitidningens tips inför invintringen nämns  ingenting om vinterklungans funktion. Binas vinterklot 

 Det går ju att invintra bin hur som helst och de kan överleva om man har tur. Men det gäller mer för samhället än att endast överleva. De flesta av bina som var med vid invintringen ska vara med efter vintern, friska och pigga på att ta itu med vårens uppdrag.

 Bisamhällen invintras i regel så att deras enda sätt att reglera sin behövliga temperatur måste ske genom ämnesomsättningen. Man undrar med ett stort VARFÖR???

 Så länge detta felaktiga sätt att övervintra bisamhällen lärs ut, och underblåses av fantasier som florerar i olika forum, så slipper vi inte vinterdöda bisamhällen. Det tråkiga är att det drabbar i första hand de nya biodlare som litar på vad de fått lära. Dessa nybörjare får ofta en jobbig start på det som var tänkt vara en rolig och givande hobby.

 Ha det gott så länge önskar Jan-Uno.