Orsaker till binas svärmning

 Hej.

 Nu är vi snart framme vid den tiden då bina kan tänkas svärma. Varför gör de på detta viset kan man undra. Det är många som har funderat över detta fenomen och kommit fram till olika slutsatser. 

 En teori är att svärmningen är helt onaturlig för bina. Man påstår då att det är växlingarna mellan varm och kall samt torr och fuktig väderlek på våra breddgrader som tvingar bina att svärma. Onaturligt eller ej så är dock svärmningen en nödvändig förutsättning för att bina ska överleva som art, vilket de gjort i många miljoner år utan människans ingripande.

 Ett annat påstående är att ett överskott av ambin i förhållande till yngel skulle vara orsaken till att bisamhället förbereder sig för delning. Detta tillstånd skulle innebära att bina anlägger drottningceller för att ambina ska få användning för sin producerade fodersaft. En drottningcell matas ju med ett överskott av den varan.

 Men det finns ju ett överskott på ambin även på hösten utan att det framkallar svärmning. Därför kan det inte stämma att för många yngelvårdare skulle vara orsaken. Det går ju även att förhindra svärmning genom att dränera samhället på dragbin. Detta minskar ju inte antalet unga bin , men ändå river bina påbörjade drottningceller  när samhället i helhet blir mindre.

 Att det finns ett överskott av yngelvårdande bin i ett samhälle som vill svärma är ju en följd av tidigare  förberedelser för samhällets delning. Genom drottningens nedbantning och minskade äggläggning föds för lite yngel som behöver matas.

 En orsak som kan starta bisamhällets behov av delning sägs vara brist på feromoner. Det är en vanlig uppfattning att brist på den sammanhållande substans som drottningen utsöndrar blir för liten. Det påstås att en bra drottning inte kan producera mera feromon än som behövs för att hålla i hop ett bisamhälle med ca. 50-60000 bin. Blir samhället större utlöses säkringen och efter några dagar går drottningen ut i svärm med ungefär hälften av samhällets bin.

 Det finns ju samhällen som kan bli jättestora utan att svärma. Finns där biträdande producenter av feromon? Vi kan konstatera att drottningen lägger ägg, alltså kan produktion av feromon kopplas till äggläggningen. I så fall kan äggläggande arbetsbin hjälpa till med feromonet. Det finns tankegångar om att svärmtröga bisamhällen har den egenheten att de lätt utvecklar äggläggande arbetsbin. Det skulle i så fall innebära att drönarna i sådana samhällen har andra mödrar än drottningen.

 Ja det finns en hel del att fundera över vad gäller binas beteende tycker  Jano.


Värmeelement i kupan under vintern?

 Ofta får jag frågan om man inte kan hjälpa bina med värmetillskott under vintern. Svaret på dessa undringar blir att bina måste kunna sänka sin ämnesomsättning samt klunga sig och därmed själva kunna reglera temperaturen efter behov  Binas vinterklot  .

 Vinterklungans bildande påbörjas när temperaturen i kupan går ner mot 7-8 plusgrader. Därför får ju inte temperaturen vara högre i kupan i övrigt. Resultatet kan bli att bina inte lägger ner verksamheten, de går åt mycket foder och många bin går under genom att flyga ut för naturbehov vid minusgrader. På vintern ska bina sitta i halvdvala med så låg ämnesomsättning som möjligt. Näringen för sin överlevnad ska de unga bina ha lagrat upp i sina fettkörtlar under hösten. Bisamhället inför och under vintern. Bränslet för värmebehovet har lagrats i övre delen av kupans vaxkakor antingen i form av honung eller väl behandlat och täckt sockerfoder.

 Vill man laborera med tillskottsvärme kan det vara på våren efter rensningsflygningen och när yngelproduktion börjar, men det är inget jag har någon erfarenhet av.

 

När drottningceller med yngel upptäcks i kupan.

Nu är vi i mitten av maj och tiden inleds då bina kan vilja dela på sina samhällen genom svärmning. Vid en rutinkontroll upptäcks att bina byggt drottningceller på yngelramarna, även med larver i. Dåligt väder och för trångt utrymme för den fortsatta verksamheten gör att bina börjar med denna sysselsättning. 

Är det bara enstaka drottningceller, som är byggda över arbetaryngel, kan det vara en äldre eller defekt drottning som bina vill byta ut. Då låter man bina sköta detta själva men håller koll på utvecklingen. 

 Finns många drottningceller som sitter i ytterkant på kakorna och är byggda för ändamålet bör man agera på något sätt. Är drottningen ung så är det troligast för litet utrymme för äggläggning som är orsaken. Om ingenting görs så går en svärm ut inom en vecka. Märker biodlaren inte detta så försvinner hälften av samhällets invånare. Även en hel del av den insamlade honungen tar de med sig som färdkost.

 Vad kan man då göra för att förhindra en svärmning inom de närmaste dagarna?

 Många biodlare river drottningcellerna men det är en dålig lösning av problemet. Bina är experter på att gömma dessa celler och det är lätt att missa någon. Även om man lyckas få bort alla så är bina fortfarande inställda på svärmning och anlägger fort nya . Bäst är att göra en avläggare med drottningcellerna eller ännu bättre med drottningen Delningen av samhället.  

 Ett annat sätt är att låta bina bygga upp ett nytt yngelrum. Vi letar upp drottningen och släpper henne i en ny låda fylld med mellanväggar som ställs på bottnen. Över detta läggs ett spärrgaller med drönarutsläpp, en liten bit av främre listen bortsågad, sätter skattlådorna på och överst lådan med allt yngel och drottningcellerna. Det som sedan händer är att ambina söker sig till ynglet och byggbina samlas på mellanväggarna hos  drottningen. Dragbina jobbar på som vanligt som om ingenting hänt. Efter 5-6 dagar går det att lyfta ner den övertsta lådan till en egen botten, om man vill ha en avläggare. Vill man inte det så rivs alla drottningceller och lådan får stå kvar på toppen. I båda fallen beter sig bina som efter en natursvärmning. De lever lyckliga och jobbar vidare med nya friska tag i sina för stunden bestämda sysslor.

Tiden från ägg till färdigt bi.

 En viktig teoretisk kunskap när det gäller biodling är tiden från ägg till färdigt bi. Vad händer i bisamhälle som vid en inspektion har 5-6 kakor fulla med täckt yngel, men kanske  gott om plats när detta konstateras i maj?  

Inom 1,5 vecka finns här ytterligare minst 25000 bin som behöver tre gånger så stor plats som när de låg staplade i cellerna. Därtill fortgår äggläggningen och genererar större bimassa för varje dag. Det måste hela tiden ses till att det finns utrymme för samhällets utveckling om det inte ska bli problem med svärmning redan i maj månad. Svärmförhindring. 

 Tiden från ägg till färdigt bi kan även med fördel utnyttjas inom honungsproduktion. Att öka honungsskörden. 

En snabb kontroll av foder och yngel.

  Som jag observerat tidigare så är inte bin speciellt störningskänsliga under vintern.Undersökning av bisamhällen i vintervila.  En snabb foder och yngelkontroll, under lite kylig vårdag den 13/4, visar att det går utmärkt att flytta bisamhällen när de sitter i vinterklunga. Flyttning av bisamhällen i februari.  Minst hälften av vinterfodergivan på 12 kg var kvar och det fanns täckt yngel i alla samhällena. I de två samhällena fanns ynglet i tre-fyra ramar mellan undre och övre lådan. I det tredje samhället fanns allt ynglet i övre lådan, så där skiftades lådorna.

 Det finns egentligen fördelar med att flytta bisamhällen på vintern om det är kortare sträckor. Bina har ingen flygverksamhet under vintervilan och flyger inte tillbaka till ursprungsplatsen. I detta fall rörde det sig om en biltur på ca en km som har fungerat alldeles utmärkt. 

 

Koll av hur det ser ut i kupan en månad efter flytten.

 Nu har det gått över en månad sedan vi flyttade fyra bisamhällen.Flyttning av bisamhällen i februari.  Idag var det en fin lugn och solig dag, med temperaturen på 11 grader i skuggan, så jag bestämde mig därför att åka iväg och kolla upp läget i kuporna. Det kunde vara intressant att få vetskap om hur bina klarat flytten. 

 När jag kommer fram mot uppställningsplatsen syns bin flyga ut och in från tre av dem. Vid kontroll visade det sig att det fjärde var dött, men det hade nog inte dött av flytten.




Det döda samhället som står längst till vänster av de tre på bilden till höger hade, på grund av drottningproblem under hösten, alldeles för lite övervintringsdugliga ungbin. Det skulle egentligen inte ha invintrats.




 När de övriga tre kuporna öppnas ser det ut som på bilden till höger. Inte det minsta tecken på att de har fått några problem på grund av åkturen i februari.






 Det finns gott om foder kvar på alla ramarna i den övre lådan. 

 Denna vårundersökning visar att ett bisamhälle inte har några större problem med att bli flyttade under vintervilan. Får bina bara övervintra på så sätt att de inte behöver något nämnvärt foderintag under vintern så klarar de störningar bra. Förutsättningen är att det finns en fungerande drottning och gott om ungbin som kan lagra näring i kroppen och i övrigt ändra sig fysiologiskt inför vintervilan. 



Flyttning av bisamhällen i februari.

I dag den 17 februari flyttades mina fyra bisamhällena från sin gamla plats till en av Allan Balkanbergs bigårdar.

Bina har varit ute lite sporadiskt någon dag med 7-8 plusgrader, men någon riktig flygning har det inte varit. Nu vid flytten var det 5 plusgrader och dimma och bina visade sig inte alls. 

  Bilden ovan visar kuporna i sin nya miljö bredvid Allans fina gula EPS-lådor.

 Att flytta bin så tidigt på våren, innan bina knappt varit ute är inte vanligt. Det ska bli intressant att se hur bina reagerat på detta. Allt verkar lugnt och inga bin visade sig när vi öppnade flustren på den nya platsen. Nu ska kuporna lämnas ifred tills bina börjat flyga på allvar och det blivit varmare. Enligt min erfarenhet är bina inte speciellt störningskänsliga under vintern när de har tomma vaxkakor att bilda sin vinterklunga på. Undersökning av bisamhällen i vintervila.  Därför blir detta  samtidigt ett test på hur bina tar ett sådant här äventyr under denna årstid.

  Vi ser nöjda ut efter genomförd aktivitet. En äldre biodlare som lämnar och en yngre som tar vid.

 Längre fram i vår får vi se resultatet av denna tidiga biflyttning.  Spännande att se om det går eller inte att störa bin på detta sätt medan de fortfarande sitter i vinterklunga.  Koll av hur det ser ut i kupan en månad efter flytten. 

Hur bina har det i februari.

Den 11 januari visade jag hur mina bin hade det i sin kupa En liten koll på hur bina mår nu i vinter. Nu är vi i mitten på februari och det är dags för en ny titt. 

 

 Det var 7 grader varmt och solsken när jag var och tittade i kupan idag

När en foderram lyfts upp så har det inte skett någon större förändring sedan jag kollade i januari.

 




 Det ser ungefär likadant ut nu som för en månad sedan. Bina har kommit upp i nedre kanten på skattlådans foderramar. 

 Det är fantastiskt så tryggt och stilla bina kan tillbringa en vinter om de får möjlighet att organisera sig efter sina behov.

 Nu är det tjugo år sedan.  jag började invintra bina på nuvarande sätt.

 


 

När det inte finns utbyggda ramar för utökning.

  Nya biodlare har i regel inte flera utbyggda ramar än de som kommer med vid köpet av bina. Många undrar hur de ska göra vid utökning.

 Att bygga ut vaxkakor ingår i binas arbete, men vissa förutsättningar måste vara uppfyllda. 

 Det skall finnas gott om bin i rätt ålder (byggbin)  för att kunna producera vax. Sen går det åt mycket energi vid utsvettningen av vaxfjällen, det måste vara ett inflöde av nektar och pollen. Att framställa 1 kg vax kräver ca 10 kg honung. Ska bina bygga mycket kan man inte räkna med så stort honungsöverskott från dem. Vid svält så byggs det ingenting, finns inget drag då måste man ge bina 40-50 %-tig sockerlösning. Detta foder ges långsamt så att det liknar inflödet från ett nektardrag. Pollen brukar inte vara något problem för bina att hämta ute.

 Den bästa tiden för utbyggnad av vaxkakor är på våren och försommaren. Då finns det gott om bin som jobbar i byggsvängen. Verksamheten går på högvarv och det kommer in råvaror utifrån både i form av pollen och nektar. I maj och juni månad är det läge att utöka med outbyggda mellanväggar i södra delen av landet. Sätter man outbyggda ramar mellan yngelramarna, varannan yngel och varannan outbyggd så byggs de ut fort. Där finns den värme som behövs och bina vill täta till yngelklotet snabbt. I maj är i regel mängden bin stor nog att ta hand om en hel låda med outbyggda kakor som då ställs över yngellådan.

 Har bina förvärvats sent på sommaren låter man bina helt inrikta sig på vaxproduktion genom att förse dem med foder. Det blir då inte någon honung till biodlaren. 

 Det går även att invintra ett bisamhälle på bara outbyggda ramar som bina bygger ut vid infodringen. För att detta ska fungera får det inte ske för sent på hösten. Bina måste vara aktiva  så man bör satsa på senare halvan av augusti för denna aktivitet. 

 Lycka till från Jan-Uno.

En liten koll på hur bina mår nu i vinter.

Hej!

Tiden går, det är snart tre månader sedan vi flyttade från vår villa till lägenhet. All utrustning för att bedriva biodling har avyttrats. Endast fyra invintrade samhällen står, med den nya fastighetsägarens tillåtelse, kvar på sin plats utanför villatomten över vintern. 

 Idag var jag och tittade till dem och allt verkar lugnt på utsidan. De andra två samhällena står till höger precis utanför bilden vända med flustren åt motsatt håll. 

Uppsamlingsskivorna under nätbottnarna har suttit på plats sedan bekämpningen av varroa i september. Dessa drogs nu ut och kollades. På mängden nedfall så dras slutsatsen att det mesta fodret  finns kvar.





 När täckskivorna tas bort så ser det torrt och fint ut och bina visar sig inte här uppe än på ett par månader. Det syns inte på bilderna men de sex ramarna i skattlådorna är i det närmaste orörda med det mesta fodret kvar. 


 Om en månad kommer jag att besöka bina igen och se hur de har det då.

Äldre inlägg