Kuptemperaturer vinten 2016-2017. Oktober

 Vid Sista kollen för året  monterades temperaturgivare i en kupa. Förra vintern sattes givarna in i början på december. Temperaturen i kupan vintertid. Det var intressant att se hur temperaturen i kupan följde utomhustemperaturen. Det är bara den del av yngellådan som bina använder för sin vinterklunga som är aktivt uppvärmd av bina.  Nu i vinter ska dessa mätningar upprepas i ett samhälle. Det ska bli intressant att se om detta samhälle fungerar på samma vis. Förutsättningarna är i stort sett de samma med den skillnaden att det är bara fem ramar i varje våning i denna kupan.



 När man kikar ner genom täckplasten så syns inte några bin här uppe nu. På bilden till höger togs plasten bort för att slippa ljusreflexer vid fotograferingen. 





 Fodret är nu färdigbehandlat. När en ram lyfts upp så ser man att de bin som har jobbat med  vinterfodret nu har lämnat övre lådan.  Bina kommer att samla sig på och i de, efter utkrupna nyfödda bin, tomma yngelkakorna i nedre lådan. Där startar de sin vintervila genom att bin kryper in i cellerna som en isolerande krans runt det inre av klungan där drottningen befinner sig.  Binas vinterklot 

 När  klungans sammandragning inte räcker till för klungans värmehållning i kallare klimat, förbrukas foder av det som finns inom övre delen av klungan. Vid varmare perioder under vintern, då bisamhället  behöver utvidga klungan för att inte få det för varmt, drar sig bin från klungan längre upp i förrådets kakmellanrum. 

Vid avläsning av temperaturen i dag så ser man att huvuddelen av bina med drottningen befinner sig i högra delen av yngellådan.  I skattlådan med fodret är det endast 5 grader varmare än utetemperaturen. Utomhus var  det 9 grader och i foderförrådet 13-14 grader. I yngellådans vänstra del 15 grader och i högra delen 29. I början på november publicerar jag hela oktober månads temperaturdiagram.

 Mvh. Jano

Sista kollen för året

 Nu är vi inne i senare delen av september månad och det är ett tag sedan bina fick sitt vinterfoder. Även bekämpningen av varroa är genomförd på de samhällen som behövde detta nu på hösten. Bekämpning av varroakvalster. 

 I dag har myrsyraburkarna tagits bort. Bina flyger fortfarande friskt, det är varmt och gott om dagarna och många blommor lämnar både nektar och pollen. Det gör att det kan finnas en hel del yngel i samhällena. För att kolla detta lyftes foderförrådet av på ett samhälle och yngellådan gicks igenom.  Där fanns yngel i 4 av de 8 ramarna, både täckt och öppet. Drottningen gick lugnt runt och tittade ner i cellerna och vid närmare kontroll så fanns det även lite nylagda ägg. Vi får hoppas det blir några fina dagar i oktober november också så att de bin som nu kommer att födas sent kan komma ut en sväng innan vintern.

 Klimatförändringen gör att detta kommer att bli vanligt, men jag litar på mina bin och tror att de vet vad det handlar om.

 När jag ändå var igång så försågs en kupa med temperaturgivare. Denna vinter blir den andra med temperaturgivare i ett bisamhälle för att se hur vinterklungan organiserar och rör sig under vintern. I vinter blir det samhället som fått utvecklas efter övervintring i oisolerad testkupa förra vintern som får ge denna information. Liten blir stor Augusti 2016. Detta samhälle är nu invintrat på två våningar lågnormal med fem ramar i yngellådan och fem ramar med foder i skattlådan. Eftersom vinterklungan kommer att ha kontroll över alla ramarna sidledes i lådorna blir det perfekt med fyra tempgivare.  Två givare monterades i yngellådan och två i skattlådan mellan ramarna 3 och 4. Utrymmet i lådorna begränsas med en flyttbar vägg. En täckskiva av plast lades på med täckbräder över. På dessa lades digitaltermometrarna som märktes med vilken givare de tillhör. Under vintern kommer dessa att läsas av varje dag och sammanföras i ett diagram som kommer att publiceras i slutet av varje månad.  

 Det kommer framgå av temperaturen i vilken del av kupan vinterklungan befinner sig. Intressantast är att se hur länge den håller sig kvar i yngellådans efterhand tomma yngelceller.

 Även testkuporna fick varsin temperaturgivare.  Dessa placerades mitt i lådorna. Det är lådan med fyra HLS-ramar som visas på bilden nedan. Den ska övervintra utan någon nämnvärd värmeisolering förutom huven av 12mm OSB-skiva.

 Temperaturen visar att det kan finnas yngel. Men här fanns inget när jag kollade för några dagar sedan så det är antagligen bara störningen som fått tempen att stiga lite.

  Varroaläget i denna lilla låda är under kontroll. Bilden nedan visar uppsamlingsskivan efter två dagar med myrsyraburken på.  Med ca 4000 bin i lådan så är ett 50-tal kvalster inte alarmerande.

 Denna bild visar hur många varroa som ramlat ner. Ca 50 kvalster räknade jag till efter två dag 


  Mvh.  Jano

Min vaxhantering.

 Fastän jobbet i bigården är över för säsongen, finns en viktig uppgift kvar som inte får vänta allt för länge. Det är sortering av ramar med utbyggt vax för förvaring till nästa sommar. Låter man detta jobb vänta för länge så kan vaxkakor se ut som den på bilden nedan. Den är nästan helt inkapslad av vaxmallarvens väv efter att ha stått öppet i en låda över vintern.


 Det är vaxmottets larver som helt förstört denna kaka som blivit glömd i en låda. 

 Efter invintringen har bina, både i mina trågkupor och lådsamhällen, fått slicka ramarna rena i det nu tomma utrymmet bakom avdelningsluckorna. Det är öppet under luckan hela vintern och bina kan vistas i detta utrymme när de känner för det.




 Samhället till höger är invintrat på två lågnormallådor med sex ramar i yngellådan och sex med foder över. Utrymmet i lådorna är förminskat med en flyttbar extra vägg i varje låda. 

 



Alla mörka, dåligt utbyggda kakor eller kakor med mycket drönarbygge skär jag ut och förvarar i täta plastkärl.  

 Vaxkakor skärs ut och förvaras i plastkärl med lock över vintern

Dessa kommer att smältas ner i min solvaxsmältare under nästa sommar, på samma sätt som förra årets vax smälts  nu under sommaren som varit.

 Min solvaxsmältare är enkel men effektiv.

 Med lite vatten i botten på brödformen, som vaxet rinner ner i, så blir vaxet helt fritt från skräp. Det blir ingenting som behöver skrapas bort.

 Ovan och undersida på "guldtackor" av vax smält av solen.

 Dessa tackor av vax förvaras i plasttunnor med lock. Vid något besök i biredskapsaffären tas de med och säljes eller byts mot nya vaxkakor.

 Alla övriga kakor sorteras i skattlådor som ställs ovanpå varandra. Ljusa utbyggda i egna staplar och kakor som varit yngel i staplar för sej. Några fina pollenramar sparas också i ett par lådor. Över varje stapel ställer jag en tom låda. I denna ställs ett par öppnade myrsyraburkar och en plyfaskiva läggs på som lock. Myrsyraburkarna är de som använts vid varroabekämpningen och det finns en del syra kvar i dessa. För att lufta ut dem och torka tretexen är det perfekt att använda dessa som nosema och vaxmalbekämpare under vintern. Det fungerar lika bra som ättika som annars är brukligt att använda. Till nästa säsong är de torra och redo att suga upp en ny dos myrsyra. Det är detta som är så smidigt med burkarna att sen de är gjorda är det bara att fylla på ny syra och sen är de klara för användning igen.

   / Jano

Bekämpning av varroakvalster.

 Nu är vinterfodringen över och foderlådorna borttagna. Vi är nu inne i september och då brukar jag bekämpa varroakvalster med myrsyra. Det är den så kallade "Tedbladsmetoden" som används i min biodling och temperaturen ute brukar vara lagom under senare delen av september. Enligt anvisning ska ju inte myrsyra användas om det är över 20 plusgrader under tiden som myrsyran verkar i bisamhället. Det är en fantastiskt smidig bekämpningsmetod som lanserades av en biodlare som heter Karl-Erik Tedblad från Blekinge, därav namnet. Detta sätt, att hålla varroakvlstret på en för bina hanterbar nivå, har blivit vanligt där nere i sydost och även på andra ställen. Metoden är lätt att använda och ger en mycket bra bekämpning av varroa både på bina och även i täckta yngelceller.

 Metoden kallas även "krämerplatta på burk" eftersom det är tretex som används för att suga upp myrsyran. Innan man kan använda metoden första gången får burkarna fixas till. Sedan är de återanvändningsbara efter att de fått torka ut ordentligt. När burkarna tas bort från bisamhället efter användning, är de perfekt att låta dem torka ut i lådstaplarna med ramar för vinterförvaring. Den myrsyra som är kvar i tretexen fungerar lika bra som ättiksyran mot nosema och vaxmott. Burkarna står alltså utan lock under vintern och är torra och redo för ny påfyllning av myrsyra vid nästa bekämpningstillfälle.

 Att göra i ordning burkarna går till på följande sätt:

 1) 700 gr burken fylls med stavar som sågas till av tretexplatta, lika långa som burken är hög och 12-13mm i fyrkant. Det trycks i så många stavar att burken blir kompakt fylld och kan vändas upp och ner utan att stavarna ramlar ut.

 2) Sedan häller man  2 dl 85% myrsyra i burken, sätter på locket och låter myrsyran sugas upp av tretexen.

 3) När burken ska användas, så kontrolleras att myrsyran sugits upp helt så det inte rinner ur burken när den vänds. 

 4) Burken ska sedan stå i foderbrädans hål fyra till fem dagar, varefter den avlägsnas från samhället.

  Eftersom samhället inte behöver öppnas, varken vid tillsättning eller borttagning av burken, är metoden tidsbesparande och effektiv. 

   

Burken fylles med tretexstavar och myrsyra.    Vid användning sätts den i  hålet på foderbrädan.                                

Nu är det ju populärt att kolla kvalstermängd i samhället med skakburkstest. Därför tillverkade jag en sådan apparat av två 500gr honungsburkar och burklock av plast, som var lätta att modifiera så att bara gängningen var kvar. På ovansidan av det som var kvar av det ena locket lades en sträng epoxylim. En bit av ett insektsnät klipptes till och applicerades i limmet. Även det som var kvar av det andra locket försågs med lim och passades in på nätet. En tyngd ställde på och installationen fick härda under natten. Nu har jag ett dubbellock med nät och kan skruva på en burk från vardera hållet.

 Vid ett skakburktest konstaterades att yngeluppehållet under juni månad  och  mjölksyran i juli, när samhället var utan yngel, har varit fullt tillräckligt. Därför  blir det bara drottningavläggarna som behöver behandlas med myrsyran nu på hösten.

 / Jano

  

Vinterfodring avslutad.

Det är fantastiskt vad bin kan vara snabba på att dra ner sitt vinterfoder. Det var i onsdags som samhällena ställdes i ordning för fodring och fick den första givan 7 kilo socker på kvällen. Under torsdagen försvann det mesta ner och lådorna fylldes ytterligare med 4 kilo. Mina foderlådor har uppgången på mitten så bina kan hämta från båda sidorna på hålplåten. Igår  fredag fylldes ytterligare 4 kg på och när jag kollade idag så var det tomt i ena halvan av lådan och bara någon liter kvar i den andra halvan. 

 Foderlådan nästan tom.

 

 Foderlådan  åter övertäckt.  

 Foderlådan täcktes över igen och får stå på ett par dagar till.

 Bina  har på kort tid i bra väder tagit hand om 15 kilo socker löst i 10 liter vatten. Att de dragit ner fodret i kakorna betyder inte att det är färdigbehandlat. Det pågår under en tid ett hårt jobb för bina att få torkat in sockerlösningen till under 20% vattenhalt vilket kräver bra väder. När de slutligen placerat fodret i cellerna, där det ska förvaras för kommande behov, täcks  det över med lock av vax på samma sätt som honungen.

 Det verkar som många biodlare vill vänta i det längsta med invintringen. De anser att det finns för mycket yngel för att fodret ska få plats. Men det fanns ju yngel när de hade honung i lådorna också så det förstår jag inte riktigt längre. Det hoppas även på mera honung, men då måste det finnas ljung om det ska vara lönt att vänta. En del biodlare vill inte ge vinterfodret för tidigt med risk för att det går åt innan bina har satt sig till ro. Men bina slutar ju inte samla nektar för att de har fått sitt vinterfoder. De fortsätter att flyga så länge det finns något som blommar och vädret är bra och det de hittar ute används till den dagliga driften. 

 I trakter där det inte finns något höstdrag, som kan ge något att skatta, ställer biodlaren till problem för både sig själv och bina genom att vänta för länge med vinterfodringen.

 Mvh. Jano

Mitt sätt att invintra bina.

Då var det dags att ställa i ordning bisamhället inför vintern. För cirka två veckor sedan slutskattades samhällena och den nektar som dras in efter detta får de behålla.  Upptill eventuell indragen nektar har de också drivfodrats med 0,5 liter 50/50 sockerlösning ett par gånger i veckan. Denna drivfodring gör att bina håller igång drottningens äggläggning fastän införseln av nektar utifrån är liten.

 Hur ska man nu förfara för att bina ska överleva vintern? 

Om detta finns nästan lika många åsikter som det finns biodlare. Det var vid varroans intåg här i södra Sverige, som jag började ifrågasätta sättet att invintra bin som lärs ut. Varroan är inte bara elände.   Vid de undersökningar som då gjordes under vintrarna, framkom det tydligt hur bina ville ha det ordnat för en bra övervintring. Undersökning av bisamhällen i vintervila.  Det går ju att invintra bin lite hur som helst och de kan överleva om man har tur. Ofta blir det problem med fukt och bina drabbas av utsot. Bin är väldigt anpassningsbara men det är väldigt onödigt att utsätta dem för risken att inte klara vintern när det inte behövs. Vid mina frågor till bina vid vintertesterna svarade de:

" Ska du tvunget ta det vi har samlat ihop inför vintern, får du ge oss ersättningen i så god tid att vi kan behandla det färdigt innan det blir för kallt. För allt i världen låt oss ha vårt yngelrum ifred och ge oss möjlighet att lagra ersättningsfodret på samma plats där du tog honungen. Det är där vi måste ha det om vi ska slippa problem under vintern." Binas vinterklot 

 Vid en misslyckad övervintring tänker vi kanske inte på att vi tvingar bina försöka övervintra på ett sätt som är främmande för dem. I stället skyller vi på andra orsaker. Oftast är det vintern som får skulden och nu har vi även varroan som anses vara den stora boven.

 Nu till själva iordningställandet av bisamhället inför vintern. I dag passade det perfekt för denna syssla. Det blir drottningavläggaren från det samhälle som har följts tidigare i " Året i bigården" som får ställa upp idag. Det var ju lite problem för den nya drottningen att komma igång med äggläggningen så det blir antagligen att det slås ihop med ett annat. 

Denna avläggare har haft två lådor lågnormal utan spärrgaller sedan slutskattning. Först kollar jag i skattlådan om det finns några ramar med yngel och märker dem med ett Y. Sedan lyfts lådan av och ställs på en botten vid sidan. 

 I yngellådan tar jag upp sommarluckan så det blir arbetsutrymme. Hela rampaketet dras bakåt och jag börjar framifrån. Den första ramen är mörk och fylld med pollen, den tas bort. Den andra likadant. Den tredje blandat honung och pollen får vara kvar. sedan kommer fyra ramar med yngel och lite honung. Det fanns en yngelram i skattlådan också så även den flyttas hit. Därefter sätts i en slungad ljus ram om drottningen vill fortsätta lägga ägg. En av de kvarvarande ramarna var fin och innehöll både pollen och honung så den fick vara kvar och den sista ramen som var väldigt mörk och smockfull med pollen togs bort. Med hänsyn till yngelmängd och bistyrka blir det bra med 8 ramar här nere så jag sätter en lös vägg bakom för att minska utrymmet i lådan. 

 Yngellådan färdig för att få skattlådan på plats

 Eftersom det nu är bara  8 ramar i yngellådan passar det bra att sätta en 8-ramars skattlåda ovanpå för fodret. En sådan togs med från förrådet för denna eventualitet så den finns inom räckhåll. På med den och sen lyfter jag bara upp åtta av de kvarvarande ramarna i denna. De flesta av  dessa var slungade ljusa som sattes dit vid slutskattningen plus honung som lämnades kvar. Det hade lagrats upp ytterligare honung ,men ramen längst bak var dåligt utbyggd och nästan tom så den togs bort.

 Skattlådan innan påsättningen av foderlådan

 Överst sätts foderlådan. Det är gamla lådor av trä som har hängt med i 40 år. För att hålla tätt har de fått stå med vatten i några dagar. De har då fyllts på med vatten efterhand och blivit helt täta. 

 Foderlådan på plats

 I kväll, när bina slutat flyga, ska den fyllas med  8 kg socker i 60 %-tig lösning. Täckskivor läggs på och takhuven på plats. Sen fyller jag på lite mindre varje gång . Det fanns en hel del honung och jag vill inte riskera att behöva lyfta av en foderlåda med mycket foder kvar för att de inte har plats till det.

 Mvh. Jano

Bina förbereds för vintervilan 2018-08-14

 Nu börjar mina bisamhällen ordnas för vintervilan  Tiden för Invintringen närmar sig och bör ske medan bina är aktiva.

 Två små avläggare, som stod intill varandra, förenades nu under kvällen medelst tidningspapper. Bina i dessa får själva avgöra vilken drottning som ska föra samhället vidare. Oftast är det drottningen i den övre lådan som sparas av bina. Om jag själv vill välja vilken drottning bina ska ha kvar så ställs den lådan överst. Bilden till höger visar det ena samhället blottat. Ett tidningspapper perforerat med en gammal avtäckningsgaffel lades över lådan.


Lådan med den andra avläggaren ställdes upp. Denna innehåller också 6 ramar och passades in så att ramarna står rakt över varandra. Förening av bisamhällen. 







Eftersom den övre lådan var en vanlig oisolerad skattlåda så kom en yttre huv på. Nu får avläggarna stå så några dagar, sedan ska alla yngelramarna samlas i undre lådan och fodret i lådan över.       Bisamhället inför och under vintern. 

 Alla samhällena har drivfodrats lite efter slutskattningen för ett par veckor sedan. Det fortsätter jag med ytterligare någon vecka innan de får foder i mer koncentrerad sockerlösning att jobba med.  Honung och drivfoder utgör ca hälften av behovet så det blir en komplettering med ca 6 kg. Då är mängden tillräcklig för att det ska finnas foder i övre lådans  alla ramar. Hur bin invintras på ett bra sätt. 

 / Jano

Drottning finns i lådan. 2018-08-06.

 För en månad sedan laddade jag min testkupa och tänkte flytta över en kläckfärdig drottningcell till denna. Men jag var för sent ute, drottningarna var redan kläckta i den avläggare som cellen skulle tagas ifrån. Överflyttning av drottningcell. Det var bara att hoppas att tillräckligt spätt yngel kommit med i de ramar som testlådan hade, de kanske kunde dra upp en själva.

Den 24/7 öppnades lådan En koll om drottning fötts.  Då fanns flera stycken öppnade drottningceller, men någon drottning syntes inte till.


Nu har det gått ytterligare 13 dagar och eftersom det inte blir någon övervintring i testlådan så flyttades ramarna över i en 8-ramars skattlåda. 


När ramarna kollas ser jag  täckt yngel så drottning finns. Hon har tydligen lyckats hitta några överlevande drönare i grannskapet och blivit parad. 












Efter en stunds letande så hittades drottningen. Hon fångades i märkburen och blev märkt med en röd prick på ryggskölden. Hon fick krypa runt i märkburen ett par minuter medan färgen torkade innan hon åter släpptes ner till bina i sin nya låda. efter att ha stått på högkant i övar en månad är ramarna åter i sitt rätta ursprungsläge. Detta lilla bisamhälle ställdes intill en annan liten avläggare och dessa kommer att förenas innan vinterfodring.

/ Jano

 

En koll om drottning fötts. 2018-07-24

Den 3 juli gjordes en fem-ramars avläggare som skulle fått en mogen drottningcell från observationskupan. Men det blev inte så för jag var för sen, drottningarna hade redan kläckts en dag tidigare än jag räknat med. Överflyttning av drottningcell. 2018-07-04. 

 Ett par dagar senare öppnade jag avläggaren och då var där en påbörjad drottningcell. Jag låter det vara, så får jag se om det blir någon drottning av denna, tänkte jag. 

 Nu har det gått nästan tre veckor sedan dess och nyfikenheten är stor. Avläggaren måste kollas om det blev en drottning eller inte.  

 En drottning borde finnas för det fanns nu flera upprivna drottningceller. Jag kunde inte se varken drottning eller ägg i myllret av bin, men kanske är hon ute och flyger för parning. Det kan bli problem med detta. På grund av torkan så har de flesta drönare redan motats ut ur kuporna. 

 Om ett par veckor får jag svar på om hon lyckats hitta någon friare och om det finns yngel i lådan. Det är alltid lika spännande att följa utvecklingen i en avläggare. 

 / Jano

Inget regn i sikte. 2018-07-16

Torkan fortsätter så nu är det ingen ide' att vänta på mera honung. Det blev rätt hyfsat med de två första skattningarna i maj och juni så jag är ändå nöjd. Den honung som finns i kupan nu får bina behålla och därtill drivfodras för att få bisamhället att producera det viktiga yngel som är grunden för  övervintringen. Bisamhället inför och under vintern. 

Torkan och värmen gör att det inte blir någon nektar i de blommor  som inte vissnar bort. För att inte bina ska svälta har de hitintills drivfodrats en vecka med honung uppslammat i vatten 50/50, men eftersom inget ytterligare nektardrag kan förväntas övergår jag nu till 40 %-tig sockerlösning. Jag ger dem fodret i en 700 grams honungsburk  med ett par tre dagars mellanrum fram till invintringen som blir omkring den 15 augusti i år. 

Bilden till höger  visar foderburken med några små hål borrade i locket.

  Bilden ovan visar hur burken kan placeras upp och ner i hålet på  foderbrädan. En extra påbyggnad i mitten på brädan hindra burken att nå ner till ramarnas överlister. På bilderna är det en avläggare i en trågkupa som får foder/vatten men principen är den samma. En fördel med glasburken är att man ser när påfyllning behövs.

/ Jano 

Äldre inlägg